Ny algoritm kan rädda fler på sjön

2015-09-16 05:00 Monica Kleja  

Svenska fartyget Poseidon räddade i somras 5 295 flyktingar från bräckliga båtar på Medelhavet. Sjöräddning är en stor utmaning för myndigheterna. I Sverige och Finland utvecklas ny teknik.

Över 2 000 flyktingar har hittills i år hittats drunknade i Medelhavet, enligt Internationella migrationsorganisationen (IOM) i Genève. Snabbheten i att hitta de bräckliga båtarna är avgörande för att kunna rädda liv.

Det menar Ronnie Willman, chef för Kustbevakningens havsövervakningsflygplan, som tidigare hjälpt Frontex, EU:s gränsbyrå, att hitta nödställda i både södra Medelhavet och i grekiska övärlden. De svenska planen är bland annat utrustade med den avancerade israeliska radarn Elta, som är ett viktigt hjälpmedel.

– Med radarn kan vi se små mål på mycket långt håll, säger han.

För att man exakt ska kunna se vad som guppar i vattnet, används också värmekameror eller ir-sensorer.

– Men nattetid blir det problem, säger Ronnie Willman. Då kan det vara mycket svårt att urskilja ett huvud i vågorna.

Svaret kanske finns på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i Linköping. Där har forskaren Fredrik Näsström och hans kolleger utvecklat en smart detektionsalgoritm för ir-kameror – ursprungligt i militärt syfte. Med hjälp av mjukvaran, som bygger på maskininlärning, vill man automatiskt kunna urskilja människokroppar från omgivningen – skog, fjällvärld eller hav. Målet är att snabbt, mycket snabbare än i dag, upptäcka människor.

Tekniken har testats på många olika platser i Sverige, hittills främst i skog och på öppna fält. Men man har också studerat hur den fungerar vid spaning ut över vatten från fasta ir-sensorer i en hamn.

– Vi har inte testat tekniken från ir-sensorerna på Kustbevakningens flygplan, men den kan vara möjlig att använda. En viktig förutsättning är att personerna inte är så nedkylda att de inte syns på ir-kameran, säger Fredrik Näsström.

Algoritmen kan också, påpekar han, tränas i att automatiskt hitta fartyg, och kanske också exempelvis uppochnedvända skrov.

Vid större färjeolyckor är problemet ofta snarare att få ut alla passagerare i tid. Vid Estoniaolyckan 1994 omkom 852 personer. Och 2012, när fartyget Costa Concordia kantrade, förolyckades 32 av de ombordvarande.

Efter Costa Concordia-händelsen föreläste en italiensk dykarledare för sina svenska kolleger om hur komplext räddningsarbetet var. För att kunna ta sig in i det flytande ”höghuset” var de först tvungna att hyra in mini-ROV:er (små, obemannade farkoster), som man skickade in i fartygen. Dessa sände sedan lägesbilder till läsplattor som dykare på land hade. Räddningsdykarna fick också bland annat ta till repteknik. Man fick klättra och fira sig själva och passagerare upp och ned i trånga, ibland vattenfyllda och snedvridna hytter och korridorer.

– Händelsen blev en ögonöppnare. Vi har mycket färjetrafik i våra vatten och samma sak kan ske här, säger Jonas Westerberg, som leder det svenska utvecklingsprojektet Dyksmart som drog i gång efter föreläsningen.

I tre år har dykare från Kustbevakningen, polisen, Försvarsmakten och räddningstjänsterna tränat tillsammans och utvecklat nya metoder för att rädda liv.

I augusti övade de tillsammans med danska dykare i Karlskrona skärgård på nya sätt att hitta innestängda människor, sätta på andningsmasker och föra dessa ut och upp till ytan.

Tillsammans med den militära finska kustbevakningen hjälper de svenska dykarna också till att ta fram en ny torrdräkt, som kan träs på nödställda som överlevt i exempelvis luftfickor.

Att snabbt och enkelt kunna skära hål i fartygssidor eller hyttväggar under ytan är också viktigt. Exempelvis testar dykarna nu en ”skärram”. Den fästs på skrovet och har ett verktyg som skär med sand och högt vattentryck.

– Händer det en ny Estoniaolycka på Östersjön måste vi ju kunna göra något bra, säger Jonas Westerberg.

Samarbete ger ökad dykförmåga

Dyksmart: ”Dykeri – statens maritima resurser i utveckling” är ett svenskt utvecklingsprojekt som ska stärka den nationella dyk- och räddningsförmågan och finansieras av krisberedskapsmyndigheten MSB under åren 2013–2015 i samverkan med bland andra Kustbevakningen och Marinen.

Omkring 100 personer deltar i projektet. I höst söker man EU-pengar för att dra i gång ett samarbete med Östersjöländerna.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt