Miljöteknik kan ha negativ effekt – på miljön

2015-04-20 05:30 Linda Sundgren  

Skrubbrar används för att tvätta fartygsavgaser rena från svavel. I många fall går det förorenade tvättvattnet rakt ut i havet – och då riskerar det sura sköljvattnet att påverka den marina miljön. Ett forskningsprojekt ska ta reda på effekterna.

Östersjön är ett känsligt innanhav med liten vattenomsättning, låg salthalt och begränsad artrikedom. De senaste 150 åren har också försurningen ökat kraftigt. För att minska miljöpåverkan i regionen är gränsen för fartygstrafikens svavelutsläpp betydligt lägre här än på världshaven och vid årsskiftet skärptes reglerna ytterligare.

Numera får fartyg i Östersjön inte släppa ut mer än 0,1 procent svaveloxider i avgaserna vilket kan jämföras med det generella gränsvärdet på 3,5 procent. För att sänka halten svaveloxider i utsläppen har vissa redare valt att installerat reningsverk ombord i form av skrubbrar.

Skrubbern är ett tekniskt system som monteras i fartygets skorsten och tvättar avgaserna rena från svavel. I öppna skrubbersystem släpps tvättvattnet ut i havet. Även i slutna system kan sköljvatten dumpas överbord, men det går också att köra iland för omhändertagning. Båda systemen är godkända att användas, men kritiseras av såväl forskare och myndigheter.

– Ingen vet exakt vad det här tvättvattnet innehåller eller vilken påverkan det kan ha på den marina miljön, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Att tillåta en miljöteknik utan att först ta reda på vilka eventuella negativa konsekvenser det kan få på miljön är mycket märkligt, anser hon.

Nu har forskning startat med deltagare från bland andra Chalmers och Göteborgs universitet för att ta reda på vad sköljvattnet innehåller. Projektet är finansierat av Formas och går under namnet SHIpH. Ida-Maja Hassellöv är en av deltagarna.

Tvättvattnet från skrubbern är kraftigt försurat av svavel- och salpetersyra till följd av att svavel- och kväveoxider i avgaserna reagerar med vattnet. Forskarna letar också efter tungmetaller, polyaromatiska kolväten och sotpartiklar som kan förekomma.

Utsläppens effekt på den marina miljön ska också studeras.

– Försurning missgynnar en del arter och gynnar andra. Det finns även risk för synergieffekter som att metallers giftighet ökar vid surare förhållanden. I en hamn där det ofta finns en stor mängd tungmetaller i sedimentet kan skrubbervattnet leda till att mer gifter frigörs, berättar Ida-Maja Hassellöv.

Vissa begränsningar i hur stor mängd föroreningar som får släppas ut från skrubbrar finns redan. Men utgångspunkten för gränsvärdena är felaktig. De baseras på koncentrationen i utsläpp från ett fartyg åt gången och tar inte hänsyn till scenarier där många fartyg samtidigt använder tekniken, som i hårt trafikerade farleder eller hamnar, menar Ida-Maja Hassellöv.

– De flesta försök som gjorts har dessutom baserats på årsmedelvärden av utsläpp i den volym havsvatten som utsläppen blandas med på årsbasis. Räknar man i stället på en månadsvis upplösning, i slutet av sommaren då vattnet är kraftigt skiktat, blandas förorenande och försurande ämnen ut i en betydligt mindre vattenmassa och då ökar risken för negativa konsekvenser på miljön.

Sverige är inte det enda land där skrubbertekniken ifrågasätts. Belgien har förbjudit utsläpp av skrubbervatten i hamnar och även vissa tyska hamnar har satt stopp.

– Försiktighetsprincipen ska tillämpas och de här länderna tar sitt ansvar. Men det är extremt olyckligt för sjöfarten när det blir olika regler ända ner på hamnnivå, säger Ida-Maja Hassellöv.

Även på EU-nivå är skrubbrar högaktuellt. En arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med frågan, och Caroline Petrini, miljöhandläggare på Transportstyrelsen, är Sveriges representant.

– Det finns en oro för vilka effekter skrubbrarna kan ha på miljön. På ett möte i höstas erbjöd sig ett tyskt labb att göra gratis analyser av skrubbervatten, men de har ännu inte fått in tillräckliga vattenmängder för att starta studien, säger Caroline Petrini.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

 

Linda Sundgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt