Ingenjörer missnöjda med kompetensutveckling

Bara fyra procent av de svenska ingenjörerna är mycket nöjda med sin kompetensutveckling. – Riktigt ruskiga siffror. Arbetsgivarna tar inte sitt ansvar, säger Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör på Sveriges Ingenjörer, som har gjort undersökningen.

Mari-Ann Hjulbäck

Mari-Ann Hjulbäck

Är du nöjd med din kompetensutveckling?

Se resultatet
  • Ja 13%
  • Nej 87%
Rösta

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Allra sämst på kompetensutveckling är exportföretagen. Där uppger 59 procent av de tillfrågade lokala klubbordförandena i Sveriges Ingenjörers undersökning att det saknas en strategi från företagsledningen.

– Exportföretagens inkomster utgör hälften av vår BNP. Vi har inte en chans i den internationella konkurrensen om inte kompetensen ligger på topp, säger Mari-Ann Hjulbäck.

Kompetens är färskvara, och det gäller särskilt ingenjörerna, som ska ligga i framkant, påpekar Mari-Ann Hjulbäck.

– Ingenjörerna är en förutsättning för tillväxt, som vi alla strävar efter. Vi har kompetensutvecklingsavtal med arbetsgivarna centralt, men de tillämpas inte lokalt ute på företagen. Det är därför jag är så hård när jag säger att den privata sektorn inte tar sitt ansvar.

Är det vad som hänt på Ericsson på sista tiden?

– Det kan jag inte svara på, men det har funnits exempel i Ericssonkoncernen tidigare. Man byter spår. Då har man inte användning för en viss typ av ingenjörer, man står där med en kader med folk som bara kan en viss sak. Här kommer strategin in, för så plötsligt upptäcker man inte att man inte har rätt kompetens, man har tid på sig att ställa om. Här brister det.

Marita Hellberg, Ericssons personaldirektör, känner inte igen sig i kritiken.

– Kompetensutveckling är en av de frågor som står högst på min agenda. Vi har varit framgångsrika med att kompetensutveckla våra ingenjörer, till exempel att under de senaste åren utveckla dem som arbetat med äldre tekniker som axe till att ta fram den nya 4g-tekniken, lte, säger Marita Hellberg.

– Inom produktionen är industrialisering ett nyckelområde, alltså att ta en produkt från ritbordet till produktionsgolvet. Det är detta arbete som är mest komplext och krävande. Vi arbetar därför ständigt med kompetensutveckling för att hänga med i den snabba och avancerade teknikutvecklingen. I vår förändring, med vårt tunga besked i Gävle, fortsätter vi med vårt industrialiseringsarbete inom Sverige. Vi koncentrerar detta arbete i Kumla, Katrineholm och Kista.

Daniel Holback, ordförande för de varslade Ericssoningenjörerna i Gävle, uppfattar att det finns en positiv inställning till kompetensutveckling på hög nivå, men att ambitionen försvinner någonstans på vägen.

– Vi jobbar i projekt och uppdraget är att ta fram en produkt eller tjänst, det är vad som driver. Vill man gå på kurs måste man vara hård mot sitt projekt. Någon blir lidande. Det är ett hårt tryck på individen.

Mari-Ann Hjulbäck tror att man måste tänka i ekonomiska termer när det gäller kompetensen. Hon gör jämförelsen med hur väl man sköter en dyr maskin.

– Det här är en chefsfråga. Vi behöver bättre chefer med tydligt mandat och uppdrag uppifrån att säkra att kompetensen underhålls.

I Sveriges Ingenjörers undersökning svarar den övervägande delen av klubbordförandena i den offentliga sektorn att kompetensutvecklingen fungerar ganska bra (59 procent) eller bra (3 procent). Där anger man tidsbrist som det främsta hindret.

– De kommer inte iväg på kursen om de vet att deras arbete inte utförs under tiden, och vem vill vara borta en vecka och sätta kollegerna på pottan? Man måste få stöd av chefen, som ska ha i uppdrag att se till att kompetensen är på topp, kommenterar Mari-Ann Hjulbäck.

Det här är första gången som Sveriges Ingenjörer har gjort en sådan här undersökning, så det saknas jämförelser bakåt. Men uppfattningen på förbundet är att det har blivit ständigt värre, sannolikt på grund av svångremstiderna.

Fler artiklar av: Elisabeth Vene

Fakta Undersökningen

Sveriges Ingenjörers enkät har gått ut till 513 lokala klubbordföranden i privat sektor. 65 procent har svarat, och till 127 ordföranden inom offentlig sektor, 52 procent har svarat.

59 procent av samtliga inom privat sektor anser att företagsledningen brister i strategi för kompetensutveckling.

Drygt 40 procent tycker att kompetensutvecklingen fungerar ganska bra, samma andel tycker ganska dåligt.

4 procent svarar mycket bra.

Inom offentliga sektorn tycker 59 procent att kompetensutveckling fungerar ganska bra eller mycket bra, 3 procent. Där kompetensutveckling fungerar dåligt är det brist på tid som är orsaken enligt 52 procent.

På de företag där kompetensutveckling uppfattas som en strategisk fråga fungerar den bra, och vice versa, den fungerar dåligt där den inte ingår i strategin för företaget.

Annons
Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Martin 23 december 2009 03:31 Sortera: Senaste överst

Kömppetans

Efter 5år anställd på en firma så fick jag en 2-dagarskurs som jag av ren tur lyckades halka eller slinka in på. Det kallar jag kompetensutveckling i framkant.

Anmäl

Svar till Arne Banan

Och eget initiativ har förstås inte ett dugg med det hela att göra?

Latmaskar!

Svara
Anmäl

Svar till Vogon

Eget initiativ har man, men vad tycker ekonomen....

Svara
Anmäl

Svar till Vogon

Det finns företag (amerikanskt management) där det inte uppskattas. Där skall du lyda chefen

Svara
Anmäl

Svar till Bombardier

Har själv ofta just hört detta att "försök inte förbättra företaget" från chefer.

Svara
Anmäl

skämt

Om man vill göra snabbt karriär med feta lönekuvert måste
man i dagsläget välja politikerbana, advokat, ekonom allt
annan utbildning är bara bortslösade tid eller har jag glömt något?

Anmäl

Svar till joe

Japp, att sätta ett anti-bitterpiller på önskelistan till tomten.

Svara
Anmäl

Svar till Joes antagonist

Det som inte dödar -- härdar. :)

Svara
Anmäl

Glöms arbetsuppgifterna bort?

Hur är det med vår (dvs ingenjörernas) vilja att söka sig till nya svårare saker? Att man i det normala arbetet får utmaningar och kompetensutveckling?

Man kan ju inte vara gruvarbetare och vara jätteglad för att man får åka på kompetensutveckling 2 månader per år i fouriertransformer? Jobbet ska matchas med kontinuerlig utbildning för att klara av de uppgifter man söker lösa. Inte bara använda det man fick itutat sig på någon högskola och sedan be facket att bevaka att man får gå en 5p kurs på universitetet per år.

Vogon har en viktig poäng att det är ju vår egen vilja som styr!

Anmäl

Svar till cfh

Det brukar inte vara något fel på ingenjörernas vilja. Däremot tycker jag att ekonomer och andra som bestämmer ibland kan vara dumsnåla. Ibland skall det snålas både på produktutveckling och kompetensutveckling. Vi har inte tid och vi har inte råd, kan det låta. Sedan kan det vara lite knepigt att visa på lönsamheten i produktutveckling och utbildning, om man bara ser till nästkommande kvartalsrapport .

Svara
Anmäl

Svar till Tekniker

Hint till Ekonomer:
Att kissa i byxorna värmer Gött en liten stund,
Därefter blir det väldigt kallt och obekvämt...

PS: Med allt GRATIS jobb och familj är det inte alltid lätt att klämma in en kurs, även om man försöker..

Svara
Anmäl

Svar till cfh

Det måste finnas möjlighet till ett vidare synsätt. Att strikt bara få gå på kurs inom sitt område hämmar utvecklingen. Och skapar inga nya tankar och då blir det inga ny produkter eller tjänster. Våga låta personalen utforska nya områden. Få möjlighet att vara kreativ
"Konsekvens är den fantasilöses sista utväg"

Svara
Anmäl

Svar till Tekniker

Det är oftas billigare med inkompeten personal

Svara
Anmäl

Kompetens

Vad ska ni göra med teknisk kompetens när all jobb flyttar till Asien?

Det bästa jobb i Sverige går till dumma och inkompetenta som anställer ännu dummare folk.

Det här är ingen ironi, bara sanning.

Anmäl

Svar till för kompetent

När jobben försvinner får vi väl också flytta till till något annat land där det gär bättre att hitta lediga jobb. Det är ju redan många fom har dragit. Jag undrar vem som skall försörka de som blir kvar?

Svara
Anmäl

Svar till Tekniker

Försökte i Australien, men dom har skärpt immigrations reglerna. Tror man skall undvika länder med en stor grupp pensionärer som vill ha MYCKET billiga varor till ingen kostnad alls och ser gärna mellan fingrarma vad gäller arbetarnas villkor.

Svara
Anmäl

Svar till Tekniker

Ingen behöver försörja dem som blir kvar.

Låt dem rensa ut sig själva eftersom det bara är det bidragsutsugande bottenskrapet kvar:

Pensionärer, handikappade, sjukskrivna, dataspelande ungdomar, nätslackers, Allah akbar, vänsteraktivister, sverigedemokrater m.fl.

Vid det här laget har islam och sharia redan erövrat Sverige med våld. Kungafamilj och regering har gått i landsflykt och inbördeskrig råder.

Sverige har samma status som Bosnien 1994 och i Norge har 100000 nya svenskevitsar uppfunnits.

Svara
Anmäl

Svar till ergonomen

Du har RÄTT!!!
Låt ett livskraftigare system ta över!
Enda problemet är att själv övervintra...
.
Det bör nämnas att kostnaden för pensionärer och sjuka INTE är stor, men det politiska inflytandet gör att dom som jobbar får allt vidrigare villkor...
Det blir alltså sämre dvs mindra jobb när fler människor går i pension INTE fler!!!!

Svara
Anmäl

Svar till Martin

Martin verkar fårstå hur det fungerar.
När flera människor går i pension blir det sämre. Det blir mindre jobb. Det blir nog också sämre vård för de skuka och gamla. Dessutom får det fålal som blir kvar i arbete att beskattas allt hårdare. Jag undrar hur länge de blir kvar innan de ger upp, på liknande sätt som många ungsommar lämnat norrmandskommuner

Svara
Anmäl

???

Vilken kompetensutveckling?

Anmäl

Förutsättningar i praktiken för kompetensutveckling

Man ska nog inte fästa något större avseende vid vad företagsledningarna säger säger i ord och skrift, utan snarare av vilka möjligheter och vilken miljö för kompetensutveckling de erbjuder i praktiken, hur lätt det är att få tid för kurser och sedan möjligheten att utnyttja det man lärt sig på kursen. Om företagsledningen å ena sidan hävdar att kompetensutveckling är viktigt men å andra sidan omöjliggör den p.g.a. underbemanning, vad ska man då tro?. Om man jobbar i en miljö där man bara hinner skrapa på ytan av vad som behöver göras av ordinarie arbete p.g.a. underbemanning, eller man jobbar i underbemannade projekt med hårda krav på att man ska bli klar i tid, då blir det svårt att klämma in kompetensutveckling, vare sig man själv tar initiativet eller att chefen gör det.

Anmäl

Svar till Per

Helt sant Per. All arbetstid, och bra mycket mer därtill, går åt till att om möjligt bemästra den uppgiften man normalt sett skall klara. Har man dessutom ett system där kompetensutvecklig till största delen bygger på egna initiativ, med egen fritid som insats, som i 2/3 av fallen förkastas av "betalaren" så lär det inte hända...underbemanning, extrem, kontinuerlig övertid är roten till att många fördelaktiga saker får stryka på foten. Kvalitet, komptetens, mognad, engagemang, "klart man är med i matchen" etc...

Svara
Anmäl

Kunskapsavveckling

Kunskapsutvecklingsstrategin i vissa större Svenska företag (*host*Ericsson*host*) är väl att ersätta alla lastgamla pensionärer över 35 med yngre som besitter "färskare" kunskap (och har lägre lönekrav)?

Anmäl

Kloka ungdommar

Det är inte många unga som vill bli ingenjörer. Det är klot av dom. Har jobbat många år på Bombardier och där var det aldrig tal om att utvecklas. Man "beordrades" att sättra på skyglapparna och bara försöka göra chefen nöjd

Anmäl

Se upp!

Om VDn säger att personalen är företagets viktigaste resurs. Då är det dax att dra

Anmäl

Alla ska vara lika dumma

Kompetens på svenska företag är bra så länge det inte kostar pengar eller hotar någon annans kompetens. Man eftersträvar jämlikhet, det vill säga alla ska vara lika dumma och billiga i drift.

Anmäl

Svar till Victor

Det kallas: "Söndra & Härska" !

Svara
Anmäl

Nyheter/Karriärartiklar

Två på Tre fick kompetenspris

Två på Tre fick kompetenspris

Utmärkelsen Årets ung chef 2010 gick till Nicholas Högberg, vice vd på Tre. Företaget kammade också hem priset för hälsobefrämjande ledarskap, som gick till personaldirektören Katarina Berg.

Årets IT-tjej vill ha IT-debatt

Utmärkelsen Årets IT-tjej gick även i år till en Chalmerist: Anne-Marie Liljekvist, 23. Hon älskar problemlösning och att upptäcka vilka möjligheter it skapar för människor. (1 kommentar)

Jonathan Styrud

Turkiet väntar årets teknolog

Det sa klick när han läste grundkursen i reglerteknik. Nu är Jonathan Styrud utsedd till Årets teknolog av ABB och vinner den perfekta resan till en automationsanläggning i Turkiet.

Heta ingenjörer

Så lockas kvinnor av ditt yrke. (11 kommentarer)

Dump på lista

Datastudenter listar drömjobb

Krisen har satt tydliga spår i årlig rankning. Se hela listan.

Edyta Zielinska

Två svenskar i doktorstoppen

Både Umeå universitet och Karolinska institutet har hamnat på en tio-i-topplista över hela världens bästa arbetsplatser för dem som gör sin postdoc. (2 kommentarer)

Ellinor Fällgren jobbar på Indexator.

”Jämställdhet är en ren konkurrensfråga"

- Jämställdhet är inte primärt en samvetsfråga, jag ser det som en ren konkurrensfaktor. Det säger vd för verkstadsföretaget, som bestämde sig för att anställa kvinnor också. (4 kommentarer)

Christian Azar

Christian Azar får författarpris

Christian Azar har fått Harry Martinson-priset. Han får det för sitt arbete i klimatfrågan. - Det känns jättefint, säger en glad och smickrad Azar. (7 kommentarer)

Karin Geiger

Känslorna styr unga ingenjörer

Teknologer och unga ingenjörer vill helst göra något viktigt. Och de jobbar hellre på ett gediget, svenskt företag än på ett flashigt med ungdomlig framtoning. Det visar en undersökning från kommunikationsföretaget The Tomorrow Story.

Sveriges mest sålda löparskog Asics GT.

Spring dig till framgång

En maratonlöpare är uppenbarligen uthållig. Det tar rekryterare fasta på. Så är du långdistansare, lägg in det i ditt cv, uppmanar huvudjägaren. (4 kommentarer)

Ljus framtid för högskoleingenjör

Högskoleingenjörens framtid är ljus, medan man räknar med överskott på civilingenjörer i Högskoleverkets senaste rapport. – Ett mycket kortsiktigt perspektiv, kommenterar Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer och ledamot i Teknikdelegationen. (11 kommentarer)

Jämlikt på chefsfronten 2033

Andelen kvinnliga chefer har ökat med sex procentenheter på sju år. Med det här tempot kommer Sverige att ha lika många kvinnliga som manliga chefer år 2033, har Statistiska centralbyrån räknat ut. (2 kommentarer)

Här får kvinnor toppjobben

Här når kvinnorna toppen

Batteribranschen sticker ut med ovanligt många kvinnor på toppositioner. (17 kommentarer)

Sömn gör dig smartare

Sömn gör dig smartare

Sömn kan göra susen för minnet och dessutom göra dig smartare. Det visar amerikansk forskning. (15 kommentarer)

Rekordmånga pluggar heltid

Rekordmånga pluggar på universitet och högskolor. Det visar Högskoleverkets nya sammanställning.

IT-företag raggar talanger i skolan

IT-företag raggar talanger i skolan

It-branschen behöver nytt blod. Därför försöker man locka blivande talanger redan i gymnasiet. (9 kommentarer)

Allt färre blir civilingenjör

Antalet civilingenjörer som avlägger examen har minskat. Det visar ny statistik från Högskoleverket. (42 kommentarer)

Hitta rätt i kristid

Krisen visar att det gäller att kunna ställa om snabbt. Hur man bäst gör detta och ser till att den rätta kompetensen finns ska undersökas i tio Vinnova-projekt.

Barbie blir ingenjör

Barbie blir ingenjör

Ingenjör. Det är drömyrket för Barbie om dockans fans själva får välja. Nu lanseras världens kanske mest glamourösa it-ingenjör. (13 kommentarer)

Sari Ponzer

Fotboll ska locka män till vården

Hur ska man få fler män intresserade av vårdutbildningar? Man bjuder in en fotbollsklubb.

Dåligt med lönesamtal

Andelen ingenjörer som har haft lönesamtal på företaget har sjunkit kraftigt på tre år. Det visar Sveriges Ingenjörers kartläggning. (11 kommentarer)

Christer Fuglesang, civilingenjör, astronaut och ledamot i regeringen teknikdelegation.

Fuglesang slår larm: Teknik finns överallt - utom i skolan

Astronauten Christer Fuglesang, Volvochefen Leif Johansson och tretton andra ledamöter i Teknikdelegationen slår larm om teknikämnets allt svagare ställning i den svenska skolan. "Våra barn förtjänar bättre", skriver de i ett debattinlägg i Ny Teknik. (38 kommentarer)

Charm på Chalmers startar

I dag tisdag startar Charm på Chalmers. Där möts studenter och företagsrepresentanter och pratar om framtiden. Charm, som är Nordens störta arbetsmarknad, firar 35-årsjubileum i år. (3 kommentarer)

Leif Östling

Östling: Mångfald naturligt i exportindustrin

– De stora svenska exportföretagen är väldigt mångkulturella. Vi tycker att den här debatten känns lite onaturlig. Det sade Scanias vd Leif Östling på ett mångfaldsseminarium på tisdagen. (7 kommentarer)

Tre testar drop in-rekrytering

Tre testar drop in-rekrytering

Jobbaudition och en anställning på fickan redan samma dag. Det fick de tio personer som imponerade mest på arbetsgivaren. (9 kommentarer)

Ingenjör är drömjobbet

Ingenjör har plötsligen seglar upp som svenskarnas absoluta drömjobb. Det är hög lön och chansen att kunna förbättra samhället som lockar. (35 kommentarer)

Leif Johansson

”Jobbet är att komma
upp på morgnarna”

Det är lönsamt att satsa på medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö. Principen gäller även i kris. Det konstaterar Leif Johansson, koncernchef för Volvo AB, fortfarande Sveriges största arbetsplats. (2 kommentarer)

Lena Hensvik.

Därför får bara svenskar jobben

Chefer vill helst ha medarbetare med samma bakgrund som de själva. Det är en anledning till att invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, enligt en rapport. (10 kommentarer)

Annons

Jobb 140 st

Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Diskprotes kan rädda ryggen Slipp steloperation

Diskprotes kan
rädda ryggen

Niklas Winde Han är den nya filmens
biografmaskinist

Biopalatset styrs som en process i industrin

Annons