Det är en väldigt bra fråga... om man räknar det som högskolestudier så har man bara fem år med studiemedel kvar. Det är precis så det räcker för en master (civilingenjören är ju utbytt som ni säkert vet).

Vilket iofs förutsätter att man söker den typen av studiemedel under det året. Sen kan man läsa på högskola, och få högskolepoäng, men med en kurs som betraktas ligga på "gymnasienivå". Då kan man få fullt studiemedel för två år gymnasienivåstudier plus 6 år på högskolenivå.

Är född -74 och tillhörde den första kullen som INTE fick gå 4:e året utan fick köra 2 år på Högskoleingenjör (med ett extra påbyggnads år när den möjligheten infördes).

Jag harvar runt på Chalmers och jag har pratat en del med folk som studerade här i början av nittiotalet. De har sagt att under några få år vid den tiden så gick åldern på nollorna ner märkbart - och det gjorde även förkunskaperna! Jag har aldrig tänkt på att de hör samman, men det är klart att det berodde på att gymnasieingejören försvann.

Jag tror för övrigt det är jättebra om man kan läsa teknik på gymnasiet utan därmed binda upp sig på 3+ år på högskolan innan man kan få ett jobb som berör det man har läst.

Nja, det stod ungefär samma saker i platsannonserna som nu även på 80-talet.
Jag vet att Volvo PV skrev det som ett krav för att få jobb på bandet några gånger. De anställde visserligen folk med bara grundskola också, men de skrev så i en del platsannonser.

Som nyexad på 80-talet var det mest vanliga jobb på golvet man kunde få. Alla krävde minst 5 års erfarenhet från relevanta arbetsuppgifter.
Fast då som nu så var det inte så noga om man hade rätt kontakter.

Annars är det en bra nyhet i sig, men arbetsgivarna behöver inse att det oftast räcker med en gymnasieingenjör.
Fast som du säger så är det ju knappast någon brist på Civil- eller högskoleingenjörer, så de kan nog få det tufft.

Men det är en utmärkt linje att gå om man väljer att läsa t.ex. ekonomi på högskola senare. Bra kombination då.

för att ni kanske är överkvalificerade och begär högre lön än en gymansieingenjör...

Vilken värld lever du i?
"begär högre lön än en gymansieingenjör..."
Jag känner civilingenjörer som får mindre betalt än folk som jobbar på industrigolvet. Att ingenjörer får hög lön är inte bara en myt, de är en ren å skär lögn.

Om man drar ner högskole- och civilingenjörsutbildningarna för att skapa balans på arbetsmarknaden så finns det säkert utrymme för gymnasieingenjörer också. Men som det ser ut idag så är det klart att företagen gärna anställer civilingenjörer för att jobba som systemadministratörer och dylikt.

Vilka är det som anställs för att jobba på golvet på SKF och Volvo? Det borde ju vara folk med endast gymnasieutbildning (och kanske högskoleingenjörer, men de känns lite överkvalifiserade) och nuförtiden har de förmodligen läst el eller bygg eller nått sånt. Det vore klockrent att rekrytera dem från gymnasieingejörsutbildningen.

En liten fråga bara:

Vem ska undervisa på denna nygamla gymnasielinje?

Min erfarenhet från flera gymnasieskolor här i Stockholm säger att dagens lärare inte duger till det.

Enda chansen vore om ett stort antal erfarna Civilingenjörer väljer att bli lärare, men tror Skolverket verkligen att de går med på halverad lön och tvångsundervisning på landets sämsta högskola (lärarhögskolan) för att få (formell) behörighet när de vet att de redan är mycket lämpligare än dagens lärare?

Kanske kan den utbildning som KTH har dvs kombinerad civ.ing och lärarutbildning kunna täcka delar av behovet?
Jag vet inte vad medellönen är för en civ.ing. De bäst betalda gymnasielärarna på vår skola har en lön på ca 33 -34.000 kr. i månaden. Jag tror inte heller att den civ.ing som då skulle tjäna ca 65.000 kr /mån (!) skulle vilja halvera sin lön.

Är du möjligen själv matematiklärare som fått dina ämneskunskaper på lärarhögskolan under de senaste tio åren? Anledningen till att jag frågar är att du räknar lite konstigt.

Vad får dig att tro att nyutexaminerade "civilare/lärare" skulle hamna i toppskiktet lönemässigt? De få civilingenjörer jag träffade på skolorna och som nyligen kompletterat(?) sin kompetens med en lärarexamen fick nöja sig med ingångslön vilket innebar kring 22000 kr. Detta trots att de ägnade stor del av sin tid utanför klassrummet till att fortbilda de övriga matematiklärarna på skolan -- i matematik...

I mist två fall hade de valt bort högavlönade ingenjörsjobb (mer 50000kr) för att, som de uttryckte sig, "dra sitt strå till stacken".

Efter ett par år av extrem otacksamhet är de nu tillbaka i industrin...

Åter till min ursprungliga fråga:

Vem ska undervisa på denna nygamla gymnasielinje?

Jag kan bara beklaga att kompetensen i Ma bland Ma lärarna på den skola du refererar till tydligen inte var vad den borde vara. Det ser säkert olika ut på olika skolor i landet. På vår skola har vi välutbildade Ma –lärare, varav minst två civ.ing med lärarexamen (som arbetat många år hos oss och trivs!). Flera av Ma lärarna har dessutom längre studier i Ma bakom sig än de flesta civ.ingenjörer. De trivs dessutom med jobbet, tänka sig :-)!

Lönesättningen på skolorna är individuell och en förhandlingssak. Där är kompetens och erfarenhet en lönegrundande faktor. Frågan är :skall en nyexad civ.ingenjör som undervisar i Ma ha mer betalt än en nyexad Ma-lärare som har motsvarande kompetens i matematik?

Då till frågan om vem som skall undervisa i den ”nygamla gymnasielinjen” . Det beror naturligtvis på hur utbildningen kommer att se ut och vilka kompetenser som efterfrågas. Vilka inriktningar kommer det exempelvis att bli?
Ett är nog ganska säkert tror jag, det kommer inte att se ut som gamla 4-årig teknisk linje. För att locka kompetenta sökande måste man naturligtvis göra dessa tjänster attraktiva. Vi får komma ihåg att de civ.ingenjörer som undervisade på 4-årig teknisk linje förr ofta var de mest välavlönade lärarna på (vår) skolan. De tjänade lika mycket eller t.o.m mer än lektorerna och då utan att de för den skull hade forskat eller doktorerat.
Kan tilläggas att jag fått mina ämneskunskaper i en gedigen mångårig universitetsutbildning och undervisat i 10 år på 4-årig kemiteknisk linje. På lärarhögskolan (åtminstone när jag gick där i början på 80-talet) så fick man en gedigen praktik och metodikundervisning (liknar inte alls den som ges idag). Måste säga att jag trivs med mitt jobb och är nöjd med min lön :-)

Din lilla fråga har avgörande betydelse. Kan någon svara på den? Ni måste kanske anställa lärare med verklig kompetens. Dessa är nog inte så unga längre. Flumtiden har varit förödande för de unga

Jag vet inte var det brister, men varför tror du att mitt omdöme är baserat på en gymnasieskola som utgör ett undantag när jag uttryckligen skriver om "[m]in erfarenhet från flera gymnasieskolor här i Stockholm"?!

Jag hade för något år sedan ett uppdrag som innebar att jag besökte klasser på det naturvetenskapliga programmet på ett stort antal gymnasieskolor här i huvudstaden och nästan helt utan undantag kan sägas att de matematiklärare som examinerats under de senaste tio åren och som fått sina ämneskunskaper via lärarhögskolan hade bristfälliga matematikkunskaper. Hur ser ditt statistiska underlag ut?

Du försöker argumentera genom det faktum att ni har många civilingenjörer som undervisat flera år på din skola, men den poängen spelar mig bara i händerna då det är en kopia av det jag redan sagt; en civilingenjör som varit lärare under flera år kan mycket väl få en anständig lön, men hur länge kommer de att vara kvar? När de går i pension måste skolorna nyanställa civilingenjörer och som det ser ut i verkligheten (jag vet inte hur det ser ut för dig dock) tvingas dessa då att först kasta bort ett och ett halvt år av sina liv på att helt oavlönade utsättas för lärarhögskolan och sedan få ett skambud när de söker arbete.

Att, som du skriver, "[...] kompetens och erfarenhet [är] en lönegrundande faktor" när man lönesätter lärare är bara trams! Det är nämligen så att i skolans värld stavas kompetens "formell lärarbehörighet" och här väger faktiska ämneskunskaper ytterst lätt. Jag vågar påstå att en ung nyutexaminerad civilingenjör med social förmåga och intresse av att undervisa slår samtliga nyutexaminerade matematiklärare på fingrarna och det med råge. Jag kan vittna om flera fall där civilingenjörsstudenter (d v s sådana som inte ens tagit sin examen och än mindre hade en "formell pedagogisk kompetens", men som ändå vill hjälpa till på sin fritid) skapat ett klassrumsklimat av intresserade elever på skolor där "erfarna" lärare gått bet i åratal. För den genomsnittlige gymnasieeleven tar det inte lång tid innan de märker skillnaden mellan den som har en stor överkunskap kring det man ska undervisa i och den som trevande själv försöka förstå de svårare uppgifterna i matteboken, såsom många "erfarna" lärare måste. Du kan kanske själv gissa på vilka lektioner eleverna intresserade sig för matematikämnet och på vilka de satt ock skrek.

En nödvändig vindkantring. Under många år har kidsen valt mindre produktiva utbildningar. Varför??Jo man fick högre lön för mindre nytta om man nöjde sig med "lättare" utbildningar.
Om man lärde sig %-räkning kunde man räkna med att
hamna betydligt över genierna i de flesta hierarkier.
Lite löneförhandlingsmygel gav en trygg ekonomi.
Många ungdomar såg detta och valde utbildning därefter.
De flesta har nog efter diverse finanskriser upptäckt att
vi måste ta ett steg tillbaka och börja tänka. Det som ger mig fylld plånbok kan vara förödande för samhället.
Nu har vi en besvärlig väg tillbaka. Hur konkurrerar vi med andra länder om vi inte kan erbjuda de bästa produkterna skapade av kunniga ingenjörer. Vem har numera kompetens att utbilda sådana?
Några av oss gamlingar minns hur trevligt det var att få viktiga arbetsuppgifter direkt efter genomgånget treårigt Tekniskt Gymnasium. Dett förutsatte naturligtvis att vi började våra ingenjörsstudier med goda förkunskaper.
Den gamla realskolan ställde höga krav och hade inte alls börjat använda genomströmningssystemet. DESSUTOM FICK INTE KIDSEN KLÄTTRA PÅ VÄGGARNA UNDER LEKTIONERNA.
Vem kan i dag hindra de nya kidsen från sådant?

Du efterlyser statistik, men generaliserar själv våldsamt utan att presentera någon som helst vetenskapligt grundad statistisk undersökning.
”Jag vågar påstå att en ung nyutexaminerad civilingenjör med social förmåga och intresse av att undervisa slår samtliga nyutexaminerade matematiklärare på fingrarna och det med råge.”
Vilken statistik grundar du det påståendet på? x antal Stockholmskolor av 548 gymnasieskolor i Sverige med NV/TE program (inkl. friskolor enl. SCB 2008)?

Jag kan hålla med om att ingångslönen för en nyexad. lärare inte är den bästa. Något som vårt fack (LR) försöker kämpa för (tyvärr utan framgång hittills). Vad tjänar en nyexad civ. i privat resp. statlig/kommunal tjänst idag? Vore intressant att få veta.

Jag vet inte, men du kanske håller med om att det ändå behövs ett år då man får utbildning i allt det andra som läraryrket kräver (utöver ämneskunskaper som man införskaffat sig tidigare naturligtvis). Och då håller jag med dig om att det finns saker som måste förbättras i dagens lärarutbildning. Det är ju också på gång en förändring vad jag vet. Det måste finnas ett kontrollsystem där personer (såväl ämneslärare som civ.ing) och som inte är lämpliga som lärare (jag har stött på båda!) kan avrådas från yrket och inte få den ”auktorisation” som yrket eg. kräver. Det krävs ju även minst 80p (gamla högskolepoäng, alltså två års heltidsstudier) i Ma för att få behörighet att undervisa på gymnasiet.
Slutligen kan jag säga att vi har ca 10 (varav 3 yngre) kompetenta mycket duktiga Ma lärare på vår skola, vara två är civ.ing.

Har kollat runt lite på nätet och det verkar som om ingångslönen för en civilare i ett privat företag ligger runt 25.000 kr. Något lägre för anställning inom statliga myndigheter och verk. Ingångslönen för en gymnasielärare varierar med vilket ämne man undervisar i. Ämnen med brist på lärare där är ingångslönen densamma dvs 25.000 kr. Ma är inget ämne det råder brist på lärare. Sen är löneutvecklingen naturligtvis mer gynnsam för en civilare inom det privata. Klart man kan vara missnöjd med 22.000 kr som du skriver, men samtidigt inte förvånad. Att som du skriver i början gå en lärarutbildning utan betalning (ingen får betalt för den utbildningen :-) o sen inte ha en aning om ingångslöner i skolvärlden är ju lite naivt. Sånt vet man ju innan man satsar på yrket.
" Att dra sitt strå i stacken" för att avstå en fantasilön i det privata, tror jag inte ett dugg på. Det måste naturligtvis ha varit så att vederbörande inte fick något jobb som civilare och såg detta som en möjlighet till jobb.
När det gäller vilka som vill ta jobb i det nya 4-åriga programmet, så kommer ju en annan lönebild att gälla. Vi anställde flera unga civilare på 4-årig teknisk, och de fick en betydligt högre ingångslön än andra lärare. Ofta med motiveringen att de var eftertraktade i näringslivet.
Lönenivåer är även en fråga om tillgång och efterfrågan.

Början till en lösning skulle kunna vara att man inte längre sopar in diverse löst folk i studierektorstjänsterna. Det har förekommit att grundskolelärare placerats som studierektorer vid avancerade tekniska utbildningar.
Borde inte branschfolk ha ett ord med i laget?

Företagen ropar nog efter "riktiga" ingenjörer. De har ingen användning för genomströmningsprodukter.
Vi bör återinföra den gamla 3-åriga utbildningen. Genom att höja inträdeskraven och om möjligt finna kompetenta lärare kan några få elitskolor kanske klara detta.