När ABB bjuder in 50 elteknikdoktorander från Uppsala, Chalmers, Lund och KTH till doktoranddagar i Ludvika, är det tänkt som ett vinn-vinn-koncept. Doktoranderna får träffa varandra och presentera sin forskning. ABB kan spana in utbudet av blivande medarbetare.

– Inte så att vi viftar med anställningskontraktet, men vi får en bild av personen. Och möjligheten att visa upp oss som arbetsgivare och hur det fungerar att fortsätta som forskare hos oss.

Det säger Helena Malmqvist, som ansvarar för att samordna ABBs externa forskning i Sverige

Ett företag lägger sin forskning där det finns bra folk eller där kunderna finns.

För ABB i Sverige handlar det om tillgången på duktiga välutbildade medarbetare. ABB har i dag en tredjedel av forskningen i Sverige, trots att det är bortåt 9 000 medarbetare i Sverige mot 130 000 globalt.

– För oss är det jätteviktigt att ha ett bra samarbete med den akademiska världen, om vi ska ha kvar forskningen i Sverige. Vi vill väldigt gärna att ingenjörsprogrammen har en stark grundutbildning i elkraftteknik och många doktorander, då blir det ett attraktivt ämne, säger ?Helena Malmqvist.

Det finns ett stort intresse generellt inom industrin att få inblick i universitetens och högskolornas forskning. ABB har satt det i system, med sina doktoranddagar, som var en snilleblixt i teknikchefsgruppens spånarmöte.

– Vi hade etablerad kontakt med teknologerna, men inte med forskarstudenterna, som vi också är intresserade av att rekrytera, säger forsknings- och utvecklingschefen i Ludvika, Birger Drugge, en av initiativtagarna.

Flera av forskningsområdena som doktoranderna fick presentera är intressanta för ABB.

– Vissa kände vi till redan, vissa finansierar vi. Andra var helt nya för oss, berättar Helena Malmqvist.

Doktoranderna får bättre förståelse för vad andra doktorander sysslar med och kan kanske hitta någon vid ett annat universitet som håller på med angränsande frågor, bygga upp ett nätverk.

– Och se verkligheten, säger Helena Malmqvist. Doktoranderna fick göra studiebesök i produktionen och lyssna på ABB-medarbetares föreläsningar om olika högspänningsprojekt och besöka det sprillans nya labbet för ultrahöga spänningar.

Så tyckte deltagarna om träffen

Fredrik Lindgren, Uppsala universitet, doktorerar på nya anodmaterial i litiumjonbatterier.

– Det var jättebra, jag kunde förklara för ABB och andra doktorander hur jag ser på framtiden för batterier. Jag fick veta hur det är tänkt att batterier ska användas i smart grids, liksom mycket om högspänning som jag inte kände till tidigare.

– Det är väldigt givande att få inblick i andras forskningsområden, till exempel diskuterade jag mätmetoder med en kollega från Chalmers.

Evripidis Karatsivos, Lunds universitet, doktorerar i hvdc, högspänd likströmsöverföring.

– Det var verkligen bra att få kontakt med ett stort företag som ABB. Besöket var otroligt välorganiserat. Labbet imponerade stort.

– Intressant att träffa andra doktorander som sysslar med andra aspekter inom samma fält som jag. Fast jag hade velat träffa ännu fler ABB-medarbetare.

Jörgen Blennow, universitetslektor och doktorandhandledare vid Chalmers, disputerade år 2000 i högspänningsteknik.

– Jag önskar att sådant här hade funnits på min tid. En fantastisk nätverksmöjlighet och en bra överblick över vilken doktorandforskning som bedrivs i landet inom elkraftsområdet. Det var verkligt bra, motivationsskapande föreläsningar om det senaste inom högspänningskablar och likströmsnät och hur man bygger brytare för högspänd likström, vilket är mycket svårare än för växelström.

– Väldigt positivt var också att höra om företagets system för karriärplanering för sin anställda.