En söndagsmorgon för tio år sedan vaknade Lars Liljeryd med en ordentlig baksmälla. Men hjärnan var i fin form och genererade en snilleblixt som idag har revolutionerat musikkomprimeringen och nominerat Lars Liljeryd och tre av hans kollegor till Stora Teknikpriset.

- För mig var idén självklar så jag misstänkte att den inte var ny, säger Lars Liljeryd.

Men patentgranskningar visade att idén verkligen var unik.

Vid den här tiden i mitten av 1990-talet hade mp3 dykt upp som ett effektivt sätt att distribuera musik via internet. Med komprimering kunde en musikfil göras tio gånger mindre än cd-originalet och ändå låta bra.

När Lars Liljeryd låg och funderade på detta insåg han plötsligt att komprimeringen kunde göras mycket effektivare.

"Filtrera bort de högsta frekvenserna och återskapa dem sedan utifrån den information som finns i bas- och mellanregistret".

Men det var lättare tänkt än gjort skulle det visa sig.

1971 hade Lars Liljeryd, med smeknamnet Stockis, startat ett företag som hette Stocktronics. I det hade han jobbat med allt från att konstruera ljus- och ljudutrustningar till att vässa ljudet i Hammondorglar, uppfinna och patentera ett laserinstrument för synundersökning och utveckla ett kommunikationssystem för djuphavsdykare.

Jobbade med digital hörapparat
När idén om musikkomprimering dök upp arbetade han intensivt med att utveckla en digital hörapparat. Till sin hjälp hade han civilingenjören Fredrik Henn som även varit engagerad i djuphavsprojektet.

- Jag var minst sagt skeptisk till Stockis nya idé som verkade väldigt komplicerad, säger Fredrik Henn.

En orsak till tvivlet var att Lars Liljeryds idé gick på tvärs mot "experternas" syn på ljudkodning.

Men det vare sig visste eller bekymrade Lars Liljeryd som inte bär på någon akademisk barlast.

- "Det måste gå" var Stockis vanliga inställning, berättar Fredrik Henn.

Nu tog ett mödosamt arbete vid. Det räknades, mättes, lyssnades, räknades igen och kliades i huvudet. Och sakta men säkert började både Lars Liljeryd och Fredrik Henn ana att de hade något stort på gång. Nu hade även två entusiastiska teknologer från KTH dykt upp på Coding Technologies som blivit företagets nya namn.

Det var Kristofer Kjörling och Per Ekstrand som skulle göra sitt examensarbete vid företaget.

- Beskrivningen av examensarbetet som Stockis beställt var ganska omfattande, säger Kristofer Kjörling.

- Faktum är att vi inte är riktigt klara med det än, skrattar både han och Per Ekstrand och får ett nickande instämmande av Lars Liljeryd.

Men efter flera års hårt slit hade kvartetten Lars, Fredrik, Kristoffer och Per lyckats förverkliga den idé som dök upp i ett bakrusigt huvud och som nu är nominerad till Stora Teknikpriset.

Och idag är "Spectral Band Replication", SBR, en succé och ingår i flera världsstandarder för både mobiltelefoni och digitalradio.

Används redan i miljontals mobiler
Styrkan med SBR är att det spar frekvensutrymme. Det ökar exempelvis antalet kanaler och förbättrar ljudet i ett digitalradionät och gör det möjligt att distribuera musik till mobiltelefoner där bandbredd är en kostsam och begränsad resurs.

Nokia använder exempelvis Coding Technlogies teknik i alla sina musikmobiler. Men även Ericsson, Motorola och Samsung har lanserat mobiler där SBR är en del av ljudkomprimeringen.

Enligt Coding Technologies beräkningar såldes det förra året 2o miljoner mobiltelefoner som använder SBR för att erbjuda musik med hög ljudkvalitet.

Att det skulle bli resultatet vågade nog inte ens Lars Liljeryd tänka när han fick sin snilleblixt.