Laila Ohlgren arbetade med utvecklingen av mobiltekniken NMT, Nordic Mobile Telephony, på Televerket i Farsta tillsammans med Östen Mäkitalo.

Hon började på Televerket redan 1956 och slutade inte förrän 2005.

Våren 1979 stod NMT-utvecklarna inför ett problem som snabbty måste lösas - den långsamma uppringsningsproceduren i mobiltelefonnätet.

Att lyfta luren och sedan slå numret tog för lång tid och fungerade dåligt.

Då fick Laila Ohlgren sin idé. Det finns ju en mikroprocessor i telefonen. Låt den göra jobbet – lagra numret och sedan skicka iväg hela sifferpaketet på en gång genom att trycka på ”den gröna knappen”.

Pingsthelgen 1979 testade hon Östen Mäkitalo idén genom att åka runt i bil med mätutrustning i Stockholm under ett dygn och göra ett tusental uppringningar.

- Den ena körde och den andra gjorde uppringningar och vi turades om med detta under hela helgen, berättade Laila Ohlgren för Ny Teknik i samband med mobiltelefonens 50-årsjubileum hösten 2006.

Och säger inte att historien om att hon matade Östen Mäkitalo med bananer för att hålla honom vaken under de två dygn som man testade den nya idén med uppringning är helt osann.

- I slutet av 1970-talet fanns inga butiker öppna under helgerna. Men Fruktcentralen var öppen och där köpte vi bananer som räckte hela helgen. Meningen var att jag skulle sitta bak i mätbilen med mätapparaturen, men jag blev åksjuk. Så därför varvade Östen och jag körning och mätning och det hela fungerade bra, berättar Laila Ohlgren.

30 år senare får hon Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer.