Ericsson satsar betydligt mer på forskning och utveckling än Google. Och mer än samtliga forskningsanslag till alla Sveriges universitet och högskolor.

Verkliga nyckelroller inom Ericssons forskning och utveckling har Marie Westrin, Ingrid Nordmark och Maya Strelar-Migotti.

-De leder de viktigaste telekomutvecklingsprojekten i världen, enligt Carl-Henric Svanberg.

Men det betyder inte att de är immuna mot Ericssons nya sparkrav. Häromveckan blev det klart att anslagen till Ericssons FoU blir 10-12 procent lägre i år.

Carl-Henric Svanberg motiverade med att övergången till ip-teknik betyder färre hårdvaruplattformar och därmed mindre möjlighet att samordna programvara. Och att detta ökar möjligheten för en "effektiv och bred forskning och utveckling med färre anställda".

Ingen av de tre utvecklingscheferna vill

i dag kommentera det nya sparkravet.

Oavsett hur stora FoU-anslagen blir, vet de tre toppcheferna vad som ska prioriteras inom respektive område.

Marie Westrins fokus framöver är ännu högre bithastigheter.

- Vi lanserar redan produkter som klarar högre hastigheter ett par gånger per år. Den utvecklingen fortsätter. Men vi fördubblar inte bara hastigheten, utan bygger samtidigt in allt fler nätfunktioner, säger hon.

Till slutkunderna utlovar hon allt bättre kvalitet på ljudet i röstsamtalen och att mobilen blir lättare att använda.

Men det ska även bli enklare för mobil-operatörerna.

- Jag har inte bara fokus på hur många decibel det är i de tekniska lösningarna, utan tittar mycket på hanterbarhet. Produkterna ska vara lätta att installera och sköta.

Maya Strelar-Migotti leder Ericssons utveckling av nätverksprodukter. Det betyder allt från de klassiska axe-växlarna till den allra senaste varianten med så kallad blade-arkitektur.

-Det är en hel växel på ett kretskort på 25 gånger 25 centimeter. För 10 år sedan krävde en växel som hanterade 500 000 abonnenter ett rum på 100 kvadratmeter.

Hennes grupp fortsätter också utvecklingen av ip-baserade nätlösningar för multimediatjänster, bland annat så kallade ims-system för nästa generations kärnnäts-

produkter.

Maya Strelar-Migotti vet exakt vad hon vill åstadkomma de närmaste två åren.

-Vi ska göra ims, standarden för röst- och multimediatjänster över ip-baserade nät, fram-

gångsrik. Målet är att hälften av alla världens abonnenter ansluts till Ericssons nya växel som är baserad på blade-teknik.

För två år sedan var det Ingrid Nordmark och sex forskare som jobbade med utvecklingen av nästa mobilgeneration. Den fjärde i ordningen, som också kallas "long term evolution", lte. Nu är de över 650.

I framtiden ser Ingrid Nordmark 4g lte som alternativ till fast bredband.

-Det viktigaste för att lte ska lyckas är ännu högre bithastigheter. Då kan vi bli ett alternativ till det fasta nätet. Alla på jorden ska kunna erbjudas bredband.

Även hon lägger krut på att göra 4g-näten lätta att underhålla.

- De som redan har gsm- och turbo-3g i drift ska lätt kunna ha ytterligare ett nät i drift.

Alla tre upprepar de gång på gång att Ericsson inte längre kan lägga pengar och tid på att utveckla finesser som kunderna inte efterfrågar.

-Det gäller att ser till att alla verkligen förstår vad kunden vill ha. Annars är det lätt att duktiga utvecklare fastnar vid någon detalj på sitt kort - som kunden inte är intresserad av.

Maya Strelar-Migotti instämmer.

-Vi har många duktiga innovativa ingenjörer, som ibland tycker att det är lite för kul att ta fram den vackraste moduleringen eller den mest fantastiska subrutinen.

Det kommer inte Ericssons utvecklingsingenjörer ha tid med i framtiden.