Tony Hagström blev Televerkets siste generaldirektör efter 16 år vid rodret, näst längst av alla generaldirektörer under Televerkets 140 år som statlig myndighet och statligt verk.

Då hade han lyckats förvandlat ett klassiskt statligt televerk till ett kommersiellt företag som konkurrerade med andra operatörer på den svenska telemarknaden och som kunde låna upp sina investeringsmedel i eget namn även på de internationella marknaderna.

Men han nådde inte riktigt ända fram. Två gånger försökte han få staten med på en privatisering utan att lyckas. Först sju år efter bolagiseringen och sex år efter att Tony Hagström lämnade Telia gick staten med på att sälja ut en del av sina aktier till privata spekulanter och sätta Telia på börsen.

För sent och för dyrt, var Tony Hagströms åsikt då.

Hårdför statssekreterare
Tony Hagström, som är fil dr i nationalekonomi, blev generaldirektör 1977, Televerkets tolfte och sista generaldirektör.

Han hade då varit en hårdför statssekreterare i den socialdemokratiska regeringen under industriminister Rune Johansson och lett flera statliga utredningar, bland annat den stora stålutredningen som under 1970-talet förändrade strukturen på den svenska stålmarknaden.

På den tiden var det ingen som höjde på ögonbrynen om en statssekreterare blev generaldirektör. Möjligen reagerade man på att det var den nytillträdda borgerliga regeringen som gav den arbetslöse statssekreteraren i en socialdemokratisk regering jobbet.

Planeringschefen sade upp sig
Protesterna mot utnämningen kom i stället från en annan ekonomie doktor på Televerket - Bertil Thorngren - utlånad ett år tidigare från Handelshögskolan i Stockholm för att lägga upp den strategiska planeringen på Televerket.

- Jag var verkligen skeptisk till att en före detta statssekreterare skulle ta över och jag sade helt sonika upp mig. Men då sade Tony Hagström: "Nu kan du säga vad du tycker. Du kan ju i alla fall inte få sparken."

- Och så satt vi en hel dag och pratade strategi och när dagen var slut var jag anställd igen, berättar Bertil Thorngren för Nyteknik.se.

Den långa marschen
Bertil Thorngren hade ingått i en arbetsgrupp som tagit fram en rapport som pekade mot att monopolens tid var ute. Till hans överraskning hade Tony Hagström samma syn och såg den kommande digitaliseringen, internationaliseringen och konkurrensen med dataindustrin som en möjlighet och inte som ett hot.

- Tony Hagströms filosofi var att om man sätter upp staket mot andra så stänger man också in sig själv, säger Bertil Thorngren.

Paret Hagström och Thorngren började den 16 år långa marschen mot avmonopolisering, renodling av Televerket till en teleoperatör och slutligen bolagiseringen och bildandet av Telia 1993 - Tony Hagströms sista år som generaldirektör för Televerket och det första som verkställande direktör för Telia.

Drastisk nedläggning av fabriker
Den här förändringen innebar bland annat försäljning och nedläggning av Televerkets egna fabriker runt om i Sverige och så småningom en uppgörelse med Ericsson om rollfördelningen dem emellan - Ericsson tillverkar telefonväxlar och telefoner, Televerket är teleoperatör.

När Tony Hagström tillträdde var Televerket ett gigantiskt företag med nästan 50.000 anställda i Sverige, varav en stor del i de egna telefonfabrikerna. I dag har Telia bara 10.000 i Sverige.

- Vi tillverkade i stort sett allting själva. Det fungerade så länge varje land hade sin egen telestandard, men när gränserna öppnades och tele och data började konvergera blev det en omöjlig situation, säger Bertil Thorngren.

Satte fart på förändringen
Tony Hagström uppfann inte hjulet men han såg till att det började rulla mycket snabbare än tidigare.

Den datoriserade Axe-växeln rullades ut över landet, liksom de optiska fiberkablarna som gjorde Sverige rundare och sist men inte minst mobiltelefonin där Sverige låg flera år före de flesta andra länder.

- Tony Hagströms unika insats var att sätta hjulen i rullningen och genomföra en radikal omställning av Televerket - som att byta motorer på ett flygplan under gång, säger Bertil Thorngren.

Bertil Thorngren, som inte lämnade Telia förrän 1997, är sedan en tid tillbaka ingång med att samla material till en historieskrivning om vad som hänt efter 1993, när Telia bildades.

- Televerkets historia är väl skildrad men inte Telias, säger han.

Marcus Wallenberg fick rycka in
Han berättar gärna en anekdot om Axe-tekniken, som Tony Hagström fick med sig i bagaget som ny generaldirektör och som blev utgångspunkten för det stora teknikskiftet under Tony Hagströms tid.

Axe-växeln var den datoriserade telefonväxel som lade grunden till den digitala mobiltelefonin och som blev en av Ericssons och Sveriges största exportartiklar.

Följande händelse utspelade sig tidigt 70-tal innan vare sig Tony Hagström eller Bertil Thorngren kommit in i bilden.

Televerket och Ericsson hade var sin lösning på digitaliseringsproblemet - men ingen fungerade särskilt bra.

Då ryckte Marcus Wallenberg S:r in och sade: "Vi är ett litet land. Vi har inte råd att göra misstag. Nu får ni lösa detta tillsammans.".

Televerket hade också tittat på ett utländskt alternativ - kanadensiska Northern Telecom, Nortel, hade en växel som Televerket skulle kunna köpa in sig i.

- Men Marcus Wallenberg fick Televerket och Ericsson att bilda det gemensamma företaget Ellemtel och i det bolaget utveckla den helsvenska Axe-växeln. Det var en lika stor sak som om Volvo och Scania skulle ha startat en gemensam motortillverkning, berättar Bertil Thorngren.