Nu är förslaget kring hur FRA ska få signalspana klart. En domstol ska godkänna avlyssningen i förväg. Men är det bråttom kan FRA börja lyssna ändå.

En chef vid Försvarets radioanstalt, FRA, kan komma att ge tillstånd för signalspaning.

Det framgår av en departementspromemoria, som presenterar villkoren för signalspaningen framöver.

Efter den massiva kritiken mot lagen om signalspaning backade regeringen Reinfeldt i höstas. Lagen skulle göras om på 15 punkter för att öka skyddet för medborgarnas integritet.

Lagen ger FRA rätt att avlyssna samtal och meddelanden, inte bara i etern utan också i den vida internet- och kabelvärlden i försvarsunderrättelsesyfte.

Enligt förslaget måste FRA söka tillstånd hos en domstol – kallad Försvarsunderrättelsedomstolen – för varje spaningsoperation, även om man arbetar på uppdrag av regeringen, regeringskansliet eller försvarsmakten.

Men detta gäller inte, enligt promemorian, om spaningen är brådskande eller kan medföra ”annan olägenhet som är av väsentlig betydelse” ur försvarssynpunkt.

Då kan nämligen en person, som utses av regeringen, sannolikt generaldirektören själv besluta att FRA får dra igång signalspaning.

Samtidigt ska det anmälas skriftligt till domstolen, som i efterhand kan tvinga FRA att förstöra den informationen FRA skaffat sig om generaldirektörens beslut var felaktigt.

– Men då är ju skadan redan skedd. FRA har ju redan tagit del av informationen, säger en initierad källa.

De tillstånd som domstolen ska ge omfattar inte bara uppdraget, utan också sökorden som sovrar trafikfloderna. Dessutom beslutar man om vilka kablar FRA behöver till.

FRA får inte, som i ursprungsförslaget, sköta tillgången till kablarna.

Det ska nuvarande Försvarets underrättelsenämnd göra. Nämnden finns och består främst av gamla riksdagspolitiker i dag men föreslås döpas om och bli en starkare kontrollinstans, ledd av två domare, och andra ledamöter.

Nämnden också kontrollera att allt skötas tekniskt och integritetsmässigt rätt .

Samtidigt behöver nämnden ingen ”omfattande teknisk kompetens”, enligt promemorian. I stället ska FRA ges tillgång till rätt kabeltrafik via ”tekniska system”.

Mikael Östlund, pressekreterare hos försvarsminister Sten Tolgfors, säger att nämnden behöver tekniker när man ska välja teknisk lösning, men inte därefter.

Torbjörn Eklöv, säkerhetstekniker på Interlan i Gävle, är rådgivare åt exempelvis Svenska stadsnät i säkerhetsfrågor:

– Sannolikt kommer man att använda sig av prober, det vill säga avlyssningsutrustning, i näten, som kan slås på och av med fjärrstyrning, säger han.

Men att ge FRA tillstånd för att lyssna på vissa kabelnummer åt gången är komplicerat, anser han.

– Det är svårt att i förväg ange exakt vilka vägar den digitala trafiken kommer att ta. Trafiken till utlandet via Öresundsbron exempelvis kan passera i en av i storleksordning ett par hundra kablar. Förslaget bygger på att FRA ständigt får information från operatörerna om var trafiken man vill åt går.

Dessutom försvåras avlyssningen, menar han, av att meddelandena som löper i kablarna blixtsnabbt kan styras om (routas) till andra kablar när belastning är hög eller vid servicearbeten.

– Det finns möjlighet att söka kompletterande tillstånd i förhållande till ursprungstillståndet, säger Daniel Ström, jurist på försvarsdepartementet.

Monica Kleja 08-796 64 23

monica.kleja@nyteknik.se