Kompisen från förr hade inte hört av sig på ett tag, så jag beslöt att skicka ett meddelande och fråga hur hon hade det.

Men autoifyll i adressraden gav inte någon träff. Och hon fanns inte med i min vänlista.

Hade hon lämnat Facebook? Nej, en snabb koll visade att fortfarande var med.

Det var bara mig hon hade sagt upp kontakten med.

Snopet.

Extra snopet eftersom det var hon som först hade lagt till mig på sin lista.

Facebook är ett socialt forum eller nätskvallerplats (välj själv) där man kan få reda på nästan allt vad nätkamraterna gör.

Vare sig de lägger ut en ny bild, gör en kommentar, lägger ut en text eller ändrar i statusraden, får du veta det på din egen sida.

Men när en vän deletar dig sker det i tysthet. Ingen symbol, inget meddelande.

Det skiljer sig markant mot den process man måste gå igenom när man skaffar sig en ny vän. En part måste fråga, den andra godkänna.

Ett nej går inte obemärkt. Det märkte till exempel John Ahlmark, son till förre vice statsministern Per, när han tackade nej till att bli kompis med journalisten Bernt Hermele.

Hermele gav igen genom att publicera Ahlmarks svar och en arg kommentar i en krönika på realtid.se.

Men i takt med att allt fler medlemmar på Facebook skaffar sig vänlistor med flera hundra, ibland tusen, blir det också allt fler som funderar över om de verkligen behöver så många virtuella vänner.

När Burger King nyligen erbjöd en gratis hamburgare till alla som knappade bort tio vänner på Facebook, ledde det till att mer än 230 000 nätrelationer upphörde.

Uppenbarligen fanns det gott om amerikaner som hade tänkt tanken och lät den gratis måltiden bli droppen som fick bägaren att rinna över.

Här hemma finns det folk som aldrig säger nej till en ny vän, och de som ängsligt studerar varje nytt erbjudande.

Allt oftare hörs dock diskussioner om att ”vårstäda” sin vänlista och krympa den till en mindre storlek.

När N.Y Times i förra veckan skrev om de tysta farvälen på Facebook beskrev tidningen två strategier:

1. De som bara deletar och går.

2. De som skriver ett offentligt meddelande och säger att de ska minska sin krets.

Väljer man den första vägen kan det leda till senare förvecklingar och svåra beslut.

N.Y Times berättar till exempel om två kvinnor som blev osams på jobbet och beslöt att ta en paus i sin vänskap. Men de träffades i alla fall, mot sin vilja, varje kväll – på Facebook.

Till slut beslöt den ena kvinnan att plocka bort kamraten från sin vänlista. Nu ångrar hon sig, men drar sig för att skicka en ny vänförfrågan till kompisen.

- Jag vet ju inte ens om hon har märkt att jag plockade bort henne från min kompislista…