Bråttom – då får FRA spana fritt
Av: Monica Kleja
Publicerad 21 januari 2009 00:00
1 kommentar
Nu är förslaget kring hur FRA ska få signalspana klart. En domstol ska godkänna avlyssningen i förväg. Men är det bråttom kan FRA börja lyssna själv.
Nu är förslaget kring hur FRA ska få signalspana klart. En domstol ska godkänna avlyssningen i förväg. Men är det bråttom kan FRA börja lyssna ändå.
En chef vid Försvarets radioanstalt, FRA, kan komma att ge tillstånd för signalspaning.
Det framgår av en departementspromemoria, som presenterar villkoren för signalspaningen framöver.
Efter den massiva kritiken mot lagen om signalspaning backade regeringen Reinfeldt i höstas. Lagen skulle göras om på 15 punkter för att öka skyddet för medborgarnas integritet.
Lagen ger FRA rätt att avlyssna samtal och meddelanden, inte bara i etern utan också i den vida internet- och kabelvärlden i försvarsunderrättelsesyfte.
Enligt förslaget måste FRA söka tillstånd hos en domstol – kallad Försvarsunderrättelsedomstolen – för varje spaningsoperation, även om man arbetar på uppdrag av regeringen, regeringskansliet eller försvarsmakten.
Men detta gäller inte, enligt promemorian, om spaningen är brådskande eller kan medföra ”annan olägenhet som är av väsentlig betydelse” ur försvarssynpunkt.
Då kan nämligen en person, som utses av regeringen, sannolikt generaldirektören själv besluta att FRA får dra igång signalspaning.
Samtidigt ska det anmälas skriftligt till domstolen, som i efterhand kan tvinga FRA att förstöra den informationen FRA skaffat sig om generaldirektörens beslut var felaktigt.
– Men då är ju skadan redan skedd. FRA har ju redan tagit del av informationen, säger en initierad källa.
De tillstånd som domstolen ska ge omfattar inte bara uppdraget, utan också sökorden som sovrar trafikfloderna. Dessutom beslutar man om vilka kablar FRA behöver till.
FRA får inte, som i ursprungsförslaget, sköta tillgången till kablarna.
Det ska nuvarande Försvarets underrättelsenämnd göra. Nämnden finns och består främst av gamla riksdagspolitiker i dag men föreslås döpas om och bli en starkare kontrollinstans, ledd av två domare, och andra ledamöter.
Nämnden också kontrollera att allt skötas tekniskt och integritetsmässigt rätt .
Samtidigt behöver nämnden ingen ”omfattande teknisk kompetens”, enligt promemorian. I stället ska FRA ges tillgång till rätt kabeltrafik via ”tekniska system”.
Mikael Östlund, pressekreterare hos försvarsminister Sten Tolgfors, säger att nämnden behöver tekniker när man ska välja teknisk lösning, men inte därefter.
Torbjörn Eklöv, säkerhetstekniker på Interlan i Gävle, är rådgivare åt exempelvis Svenska stadsnät i säkerhetsfrågor:
– Sannolikt kommer man att använda sig av prober, det vill säga avlyssningsutrustning, i näten, som kan slås på och av med fjärrstyrning, säger han.
Men att ge FRA tillstånd för att lyssna på vissa kabelnummer åt gången är komplicerat, anser han.
– Det är svårt att i förväg ange exakt vilka vägar den digitala trafiken kommer att ta. Trafiken till utlandet via Öresundsbron exempelvis kan passera i en av i storleksordning ett par hundra kablar. Förslaget bygger på att FRA ständigt får information från operatörerna om var trafiken man vill åt går.
Dessutom försvåras avlyssningen, menar han, av att meddelandena som löper i kablarna blixtsnabbt kan styras om (routas) till andra kablar när belastning är hög eller vid servicearbeten.
– Det finns möjlighet att söka kompletterande tillstånd i förhållande till ursprungstillståndet, säger Daniel Ström, jurist på försvarsdepartementet.
Monica Kleja 08-796 64 23
monica.kleja@nyteknik.se
Fakta Norge vill freda sin transittrafik från FRA
Norska regeringstjänstemän är på väg till Sverige för att diskutera FRAs avlyssning av norska medborgare. Huvudanledning: Norrmännen vill inte att den svenska underrättelsemyndigheten ska avlyssna att den norska transittrafiken som passerar genom Sverige.
– Det råder stor oro i Norge och bland norska medborgare över att de kan komma att bli övervakade när svenskarna avlyssnar på den norska transittrafiken som passerar genom Sverige,
Det säger Jarl Fjerdingby, seniorrådgivare på Samferdseldepartementet, till Ny Teknik.
De norska regeringstjänstemännen bereder just nu två myndighetsrapporter som gäller den kommande svenska signalspaningen.
Såväl norska atainspektionen som norska Post- och telestyrelsen slår i rapporterna fast att FRAs avlyssning kan komma att kränka norska medborgares integritet.
– Det man säger är att Sverige kan ha intresse av att avlyssna meddelanden från en norrman till en svenska eller tvärtom, eftersom det kan höra till den svenska intressesfären att övervaka. Men att Sverige ska avlyssna en norrman som mejlar till en grek ställer vi oss frågande inför, säger Jarl Fjerdingby.
Det senare är också det främsta skälet till att de norska tjänstemännen nu uppvaktar sina svenska regeringskollegor för att få till stånd ett möte ”senast i slutet av januari”.
– Huvudanledningen är att vi vill diskutera den norska transittrafiken genom Sverige. Vi vill också försöka förstå hur övervakningen ska fungera, säger Jarl Fjerdingby.
Han nämner att FRA inte får spana på svenska medborgare som mejlar inom Sverige och hyser förhoppningar om att liknande regler ska gälla för de mejl från Norge som landar i andra länder än Sverige.
Monica Kleja
Fakta Fakta/ PM:et om signalspaning
*När föreslås FRA få spana?
För att kartlägga: yttre militära hot, deltagande i internationella operationer, terrorism, grov gränsöverskridande brottslighet, spridning av kärnvapen, hot mot samhällets infrastrukturer, internationella konflikter, spioneri och utländskt agerande mot svenska intressen. FRA får också spana för att utveckla sina metoder.
*Vad får FRA inte avlyssna:
Meddelanden som passerar inom Sveriges gränser, själavårdade samtal , uppgifter som omges av tystnadsplikt eller meddelarskydd.
*Hur ska den gå till:
FRA avlyssnar radio- och satellittrafik via luften och digital trafik via kablar i marken. Operatörerna ska leda trafik som passerar svenska gränsen till centraler i näten från och med den 1 oktober.
*Hur sker kontrollen?
En specialdomstol ger FRA signalspaningstillstånd (från 1 oktober). Besluten kan inte överklagas. FRA får spana på egen hand i de fall ärendet exempelvis är brådskande. Försvarets underrättelsenämnd organiseras om till en domarledd kontrollinstans med befogenhet att stänga FRA-kranen.
*Åt vem får FRA spana?
Inriktningen bestäms av regeringen, regeringskansliet eller försvarsmakten. De kan också begära underrättelser i speciella ärenden. Förre Säpo-chefen Anders Ericsson utreder hur även Säpo- och Rikskrim ska få del av underrättelseinformationen.
*Kan enskilda få skadestånd?
Om FRA spanat med sökord som kan hänföras till en person, har man rätt att få veta detta. Men inte om uppgiften är hemlig. Man kan inte få skadestånd.














Kommentarer
1 kommentar