Redo för nytt Stockholm stad ska byta system i sina datorer – nu lämnar de XP för Windows 7. It-chefen Anette Holm räknar med stora vinster.
Hon byter system i Stockholms datorer
Av: Tomas Carlsson
Publicerad
21 oktober 2009 00:00
20 kommentarer
Senaste av knasp 28 oktober 2009 20:24
Många stora företag och organisationer satsar nu på Windows 7. För Stockholm stad och Stockholms läns landsting rör det sig om närmare 100 000 datorer.
Stockholm stad ska byta på 44 000 datorer som i dag kör Windows XP. Projektet har redan startat och väntas pågå i två år innan allt är klart.
- Just nu har vi 17 parallella projekt med ett antal bolag, skolor och stadsdelsförvaltningar, berättar Anette Holm, it-chef på Stockholm stad.
Övergången ingår i ett större projekt där it-driften läggs ut på den
externa konsulten Volvo IT.
- Vi räknar med att spara 60 miljoner kronor per år på det här, säger Anette Holm.
De största besparingarna görs på att driften blir centraliserad med hjälp av de förbättrade möjligheterna i Windows 7 att centralt styra drift, underhåll och support.
En stor del av investeringskostnaden kan finansieras redan av första årets besparingar.
- Det kommer att bli avsevärt färre samtal till helpdesk och mindre underhållsbehov. Dessutom är Windows 7 rejält mycket mera ström-snålt än Windows XP, säger Anders Grönlund, marknadschef för Zipper, en av Volvo ITs underleverantörer i Stockholmsprojektet.
De besparingar som kan göras på att användarna kan arbeta effektivare är omöjliga att förutse, men Anders Grönlund tror att bara den förbättrade sökfunktionen kommer att innebära en hel del.
Enligt flera konsultföretag som sysslar med it-uppgraderingar planerar många storföretag att byta till Windows 7.
Zipper nämner NCC och Securitas som exempel på företag som har planer på att uppgradera från sina gamla system.
- Det finns ett uppdämt behov hos företagen att förnya sina gamla plattformar, säger Anders Grönlund.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/IT & Telekom
- LÄTTARE ATT VÄLJA GIVARE FÖR FLÖDE OCH NIVÅ.På Kübler Svenska AB:s nya hemsida finns stort urval av givare för vätskor och gaser
- Kabel och kabeltillbehör.Helukabel har ett brett sortiment av maskinkabel, specialkabel, genomföringar och mycket mer. Stort lager - korta leveranstider!
- Kablage i alla utföranden.Kontakta Kablia för special, gjutna och standardkablage. Till bästa pris och kvalitet.
- SolidEngineer ABSolidWorks 2010 är en oslagbar kombination av enkelhet, tydlighet och styrka vars enda syfte är att hjälpa dig designa bättre produkter.
- Spara dyr tryckluftEXAIR designade utrustning för renblåsning, torkning, kylning spar luft och sänker ljudnivån
- Algblomning mäts direkt med doppsensor.Avslöja olämpliga alger och bakterier i vattnet på 15 sekunder...
- Mitecs Produktkatalog 2010 är här !Ta del av vårt produktutbud gällande dataloggning och fjärrövervakning med tillhörande information, bilder och priser.
- Transportskador ?Vad händer Din produkt under transporten? Vi ger Dig lösningar och kontroll>>
- Upplev digitala prototyper med Autodesk Inventor.Med Autodesk ®Inventor® kan du minska kostnaderna för produktutveckling och snabbare introducera innovativa produkter på marknaden.
- Kostar ditt system för mycket ?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Ledarskap i teknikintensiva organisationer. En diplomerande utbildning för dig som har eller aspirerar på ledarrollen.
- TRAIN IT – effektiv datautbildningHöj din kompetens i dina dagliga verktyg. Öka effektiviteten med anpassade mallar och lösningar.
- Grönsaksfibrer ger maten karaktär.Genom att modifiera fibrer från frukt & grönt går det att påverka konsistens och smak på färdigmat.
- Samarbete ger effektivare utbildningar.Inlett samarbete mellan Mainsys AB och Hexagon Metrology Nordic ger dig smartare utbildningslösningar inom mätteknik !
- Att leda och utveckla underhållet.Av de 66 som klarat certifiering till underhållsledare de senaste 5 åren har 43 genomgått vår kurs.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- FRAMGÅNGSRIK SOM PROJEKTLEDARE.35 000 utbildade. Spjutspets som projektledare. Ett heltäckande utvecklingsprogram för framtidens projektledare. Läs mer om innehållet här:
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNy kursstart i januari på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000.Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av knasp 28 oktober 2009 20:24 Sortera: Senaste överst
Skandalöst av Stockholms stad att ej välja opensource!
Offentlig sektor bör ta initiativet till att använda sig främst av opensource så att skattebetalarna ej behöver vara med och finansiera licensavgifterna utan MILJONERNA till licensavgifter istället kan användas till medborgarnas fromma!
Svar till Mikael i go:teborg
Du har inte funderat på vad det kostar att utbilda all personal på det nya systemet? Det är faktiskt också en kostnad på flera MILJONER!
SvaraSvar till billg
Fast det är ju en engångskostnad... Windows kostar ju med varje ny version.
SvaraSvar till Mikael i go:teborg
Det er flere delstater i Tyskland og Spania som har standardisert på Skolelinux, da som en del av fellesprosjektet DebianEdu. F.eks. har delstaten Extramedura 80.000 datamaskiner installert på 180 skoler med 200.000 brukere. Løsningen heter GNU/LinEx og utvikles idag i et samarbeide med Skolelinux.
SvaraElever og lærere har tilgang til 18 nett-tjenester, nærmere 100 fag-programmer, både for standard "kontorbruk" og pedagogisk bruk. I tillegg kommer flere fagsystem som delstaten Extremadura har lagt med, de fleste nettbaserte. Blant annet har de et utmerket system for lærer som gir kontroll over elev-pc-ene.
To personer drifter systemet sentralt. På hver skole er det en IT-kontakt som i all hovedsak støtter lærer og elever med spørsmål om sluttbruker-program i pedagogisk sammenheng. Har man mellom 500 og 1500 brukere har man litt å hjelpe til med på hver skole. Det er lite teknisk arbeide lokalt. Systemet er svært stabilt.
Totalt koster sentralisert drift 36-40 Euro i året per pc, eller 300-340 kroner i året på denne type stor-installasjon. Selve utstyrskostnaden er ikke regnet inn. Dette er kun selve driften. Heller ikke lokal pedagogisk IT-medarbeider som er lurt å ha på plass når man har 500-1500 brukere på hver skole. For et par år siden ble alle pc-ene oppdatert med nyere Skolelinux-utgave. Den jobben tok to uker, og da var alt oppdatert.
Fagfolkene bak GNU/Linex-løsningen fra Extremadura i Spania er stadig på Skolelinux-samlinger. De som ønsker å lære om sentralisert drift med Skolelinux i store systemer, med 200.000 brukere. Det er ingen begrensninger på denne kunnskapen, være seg integrasjon med katalogtjener (LDAP), web, e-post, kalender, digitalkamera, mobiler osv.
Se også oversikt over Skolelinux arkitektur og tjenester som er lett å utvide med mer:
http://wiki.debian.org/DebianEdu/Documenta...ny/Architecture
Det er også entusiasme framover knyttet til Nokia's storsatsing på fri programvare for sine mobiltelefoner, noe skolene får direkte nytte av ettersom nyhetene kommer på rekke og rad. Siste ukene har godt over 1000 utviklere deltatt på fagkonferanser i regi av Nokia for å lære mer om friheten på mobiltelefonene.
Tilbake til Extremadura. Her er en video-presentasjon av løsningen på engelsk (i et par-tre passende formater):
http://ftp.skolelinux.org/skolelinux/press...f-2of9_x264.avi
http://ftp.skolelinux.org/skolelinux/press...-conf-2of9.mpeg
http://ftp.skolelinux.org/skolelinux/press...3-conf-2of9.ogv
Svar till Mikael i go:teborg
Statskonoret har redan presenterat tvåutredningar (2003:8 och 2004:21) där man starkt förordar övergång till öppen standard och öppen programvara. Dels av kostnadsskäl dels av kavlitetets- och säkerhetsskäl men framför allt det är en långsiktig säkerhetsrisk att offentlig verksamhet baseras på leverantörsberoende dataformat.
SvaraSen när har köpa nytt inneburit att man sparar pengar?
Att köpa windows innebär en extrakostnad för varje enskilt program du köper till. Om nu inte Stockholms stad använder piratkopierade program kommer kostnaden raka i höjden.
Utbildning på de nya systemen kommer man väl aldrig ifrån, men franska polisen valde ubuntu för att win Vista ansågs för jobbigt att lära sig efter att ha suttit med win XP. Antagligen en högre kostnad i omställning än budgeterat.
Detta kommer garanterat sluta med en väldigt högre kostnad än vad som har budgeterats för. Jag är glad att jag inte bor i Stockholm
Oansvarigt
Att införa ett system från Microsoft innan största säkerhetshålen är lagade
ServicePack
Känner man sig tvungen att uppgradera ett väl fungerande system (har man inte löst eventuella problem fortfarande, kommer man att få problem oavsett vilket system man byter till...) och inte vågar satsa på t.ex. Linux hoppas jag att man är medveten om att man inte bör röra ett MS-system före första servicepacken.
Ubuntu
Undras hur mycket Stockholm stad skulle spara på att gå över till Ubuntu och OpenOffice. Säkert minst 100 miljoner per år.
Svar till Ronnie
Ja herre richard dawkins, vi måste ju seriöst se fördelarna med ubuntu eller annan lätt andvänlig linux distro, billigt(bra för ekonomin) och open source(så slipper vi att bill gates spionerar på vår regering tillexempel)
SvaraSvar till tjo
I second that. Ubuntu är busenkelt att installera, hyfsat lätt att komma igång med och det där med virtuella skrivbord har windows ännu inte fattat eller snappat upp. Debianbaserade system är också väldigt bra när det gäller att ha koll på dependencies.
SvaraSvar till tjo
Hur räknade du fram 100 miljoner? Om man antar att Windows7 + Office kostar 5000:- i stora volymer skulle det ju innebära att de behöver 20000 licenser, om så är fallet föreslår jag effektiviseringar av organisationen istället. Sparar nog betydligt mer på det än att gå över till OpenSource!
Svarajojo
I allmänhet så är kommunfolk inte bra på datorer.
Då är det bättre med Windows, så känner de igen sig.
Sen kan man ju tycka att de kunde läsa på lite innan de byter...
MIndre ström?
Är detta bästa skälet till att göra en mångmiljoninvestering? Mindre ström? Detta är så surrealistiskt att jag inte hittar ont. Skandal att man inte använder t.ex. Ubuntu och slipper dessa uppgraderingar!
Svar till Jonas
Nej, skälet är att möjligheterna att centralt styra drift, underhåll och support är bättre och där sker besparingen. Hur fixar Ubuntu detta?
SvaraStrömförbrukning mellan OS ör försumbar, däremot är hårdvaran intressant att titta på.
Mer effektivt arbete
Intressant att föra fram effektiviserat arbetsflöde som en vinst eller bonus vid byte till Windows 7.
Undersökningar har flera gånger visat att OS X har den effekten också och kräver mindre support visavi Windows.
Kul att dessa fördelar nu också når Windows, flera år senare förstås, men ändå. Bra för skattebetalarna framgent, men synd att ha behövt betala mer tidigare.
Man kan undra
Jag undrar om de verkligen kommer spara så mycket pengar. Jag ser sällan några som verkligen sparar genom att byta till den senaste versionen av det de redan har.
Svar till Floppy
Vad säger det här om de stackars stockholmarna?
SvaraSvar till Hildegard
Ja, de köper implementering av Volvo IT som är så outsägligt outvecklade så de kyler sina servrar genom att spola dem med vatten från Kattegatt. Utan att återvinna värmen, nota bene. Jo, nog rullar den satsningen utför av sig själv. Det är väl slipsarna som täpper till blodflödet...
SvaraSå tafatt
Det verkar märkligt att Sverige som ofta beskrivs som framstående IT-nation inte hänger med i Open Source-utvecklingen som pågår globalt. Att offentlig sektor skulle ha stor nytta av öppen programvara säger sig självt. Tjänsteutbudet skulle bli betydligt större vid upphandling av nya IT-lösningar. Även mindre företag skulle ha en chans att slå sig fram när proprietära system avskaffats.