En typisk superdator 2008 är tillverkad av Hewlett-Packard med tre tusen processorer från Intel som kör operativsystemet Linux.

1998 var Sun Microsystem ledande datortillverkare med Sparc som största processorleverantör och Unix som helt dominerande operativsystem. Då hade en typisk superdator omkring 50 processorer.

Uppgifterna är hämtade från databasen hos Top500.org som varje år sedan 1993 listar världens 500 mest kraftfulla datorer.

Senaste listan publicerades 17 november 2008.

Den mest uppseendeväckande skillnaden mellan 1998 och 2008 är datorernas beräkningshastighet. Världens idag snabbaste dator är IBM:s Roadrunner som med nästan 130 000 processorkärnor har hastigheten 1 100 Teraflops.

1998 var det Intels ASCI Red med drygt nio tusen processorkärnor som var snabbast med 1,3 Teraflops.

En av de stora vinnarna i superdatorvärlden är Linus Torvalds.

För tio år sedan körde en enda av världens 500 snabbaste superdatorer hans operativsystem Linux.

Idag är det 88 procent av datorerna på 500-listan som använder det.

1998 var Unix installerat på 99 procent av superdatorerna. Tio är senare har den procentandelen sjunkit till 5.

Största superdatortillverkare 1998 var Sun Microsystem som hade byggt 25 procent av de 500 datorerna. Idag är det bara sju av datorerna på listan som kommer från Sun.

Årets vinnare i tillverkarklassen är Hewlett-Packard som levererat 42 procent av datorerna med IBM som tvåa med 37 procent.

1998 kom bara fyra procent av datorerna från Hewlett-Packard medan IBM redan då var stora med 21 procent.

Av processortillverkarna är Intel idag nästan lika dominerande som Linux är i operativklassen.

76 procent av datorerna på 500-listan har intelprocessorer medan tvåan AMD:s andel bara är 12 procent.

För tio år var Sparc störst då en fjärdedel av datorerna hade deras processorer. Idag är bara en av listans datorer bestyckade med processorer från Sparc.

När det gäller superdatorernas användning har det också skett en del omsvängningar i toppen.

1998 nyttjades datorerna främst för beräkningar inom telekom, finans och elektronik.

2008 är det de som sysslar med forskning, finans och geofysik som använder de snabbaste datorerna.

En faktor som ligger till grund för snabbheten är antalet processorer. För tio år sedan hade en typisk superdator omkring 50 processorkärnor medan det vanligaste antalet idag är omkring 3 000.