Den 24 augusti 1978 presenterades ABC80 för världen. En knubbig, beigebrun liten dator med ett arbetsminne på svindlande hela 16 kilobyte. Presskonferensen hölls i Ingenjörshuset i Stockholm. En stilenlig lokal, eftersom datorer vid denna tid ännu bara var en angelägenhet för tekniker och andra experter.

ABC80 kom att ändra på den saken. Den fick en generation entusiaster att lära sig grunderna i Basicprogrammering och snickra sina egna tillämpningar, från att styra sågverk till att visa lockpriser hos ICA-handlare.

Tre företag, Luxor, Scandia Metric och Diab, Dataindustrier AB, stod bakom

nykomlingen. Scandia Metric var återförsäljaren som sett behovet hos marknaden. Luxor stod för tillverkningen och utformningen av monitorn, en lätt modifierad svartvit teve. Svartvit förresten, skärmen hade sprutlackats i en ”ergonomisk” brun nyans.

Det viktigaste bidraget kom från Diab. Företaget hade utvecklat både processorkortet och den mesta program-varan, bland annat den snabba Basic-kompilatorn.

”Aldrig tidigare har det funnits en så avancerad, högkvalitativ dator i ett så attraktivt prisläge”, hävdade det stencilerade pressmeddelandet.

Vilket naturligtvis var alldeles sant. Datorutvecklingen är nu en gång sådan att varje ny generation klår den föregående med hästlängder. Med ett pris runt sextusen kronor var ABC80 till och med överkomlig för en och annan hemanvändare.

Frågan var förstås vad en privatperson skulle ha dator till vid denna tid, långt innan det fanns en World Wide Web att surfa på.

”Registering av samlingar (frimärken, fjärilar mm)” föreslog pressreleasen. Eller kanske för att sköta hushållsbudgeten med bokföring och uppföljning?

Ordbehandling var i vart fall inte ABC80s starkaste sida, inte så länge som skärmen bara klarade att visa 40 tecken

i bredd. Men företagen lockade med möjligheten att spela spel på datorn. Luffarschack, till exempel.

Ursprungligen planerade Luxor för en första serie på 5 000 ABC80. Sammanlagt byggdes ytterligare 20 000–25 000 exemplar. Inom ett par år blev ABC80 omodern. Nya persondatorer, som Apple II och IBM PC gav ännu bättre prestanda i förhållande till priset. Samtidigt stretade de tre företagen bakom ABC80 åt olika håll. Ingen av efterföljarna kom någonsin i närheten av den ursprungliga succén. (Värsta floppen var skoldatorn ABC 804, som bara producerades i sex prototypexemplar.)

Den svenska datorindustrins sista storhetstid var över.