Det räcker med en snabb blick för att markera en ikon på John Elvesjös datorskärm. En kamerasensor, dold bakom ett ogenomskinligt plastfönster i skärmens ram, följer minsta rörelse hans blick gör på skärmen.

- Jag skulle inte bli förvånad om det sitter ögonstyrning i varje ny dator i framtiden, säger han och tillägger att det egentligen är en onödig omväg att dra musen till det han vill peka på.

- Jag tittar ju ändå alltid på det objekt jag vill öppna.

Att utveckla ett alternativ till datormusen var idén som drev John Elvesjö och några studiekamrater att starta Tobii för fem år sedan. Han pluggade då teknisk fysik på KTH, men jobbade parallellt på Ytkemiska institutet med kameror och bildbehandling för att följa runda objekt i sedimenteringsprocesser.

- Jag tänkte att kan man mäta riktningen på partiklar, så kan man mäta riktningen på ögonen.

Sagt och gjort. De vände på kameran, upptäckte att den följde ögonen och därmed var grunden till Tobii lagd.

Sedan dess har det gått snabbt. Tobii är i dag världsledande på teknik för ögonstyrning. Omsättningen låg i fjol på 38 miljoner kronor, och av det var hela 14 miljoner ren vinst. Snart är företaget uppe i 40 anställda och fortsätter att växa, först och främst vid huvudkontoret i Danderyd norr om Stockholm, men också vid det nyinvigda kontoret i USA.

Tobii har hittills satsat på marknader där ögonstyrning redan är en etablerad teknik, och där det också finns en handfull konkurrenter.

Första kunderna var forskare inom psykologi och beteendevetskap som studerar ögonrörelser. För två år sedan fortsatte expansionen mot analysföretag som utvärderar webbsidor och andra medier genom att mäta var användare tittar.

Förra året gav sig Tobii in på handikappmarknaden, som John Elvesjö räknar med blir det viktigaste området redan i år.

- Bara i Europa finns omkring tre miljoner människor med als, cp, ms eller allvarliga förlamningar som inte kan använda en vanlig dator, säger John Elvesjö.

I korridoren på Tobiis kontor står en eldriven rullstol och där försöker två av utvecklarna hitta bästa sättet att fästa den senaste produkten, en bärbar dator med inbyggd ögonstyrning.

- Den första i världen, förklarar John Elvesjö och låter Ny Tekniks reporter testa genom att skriva ett mejl.

Det är ovant. Efter att ha letat reda på mina ögon och kalibrerat sig visar systemet med en punkt på skärmen vilken bokstav jag tittar på. Klickar gör jag med en stor röd knapp. För den som inte kan använda händerna finns en automatisk funktion som klickar när man tittat på en bokstav en viss tid.

Mjukvaran är också utvecklad av Tobii och innehåller funktioner som ögonstyrd ordbehandling och spel.

Enligt Leena Lundgren, ansvarig för kommunikationslösningar på elrullstolsföretaget Permobil, som också är en av Tobiis återförsäljare, är användarvänligheten en av förklaringarna till Tobiis framgångar.

- Jämfört med andra system som vi provat är det stabilt och behöver inte kalibreras om, säger hon.

Att man också kan röra huvudet fritt är en annan stor fördel, även om det inte är unikt för Tobii.

- Att vi vuxit så snabbt beror inte bara på tekniken, utan också på att vi är ett bra gäng, säger John Elvesjö, och berättar hur han övertygade sju av sina "vassaste" kursare på KTH att börja på företaget.

För att ha kontroll på kvaliteten har man valt att inte outsourca, utan att utveckla och tillverka det mesta i egen regi. Monteringsverkstaden ligger vägg i vägg med utvecklingen av sensorer och annan hårdvara.

En prototyp för musarmsskadade är nästa steg, och i förlängningen finns visionen om att ögonstyrning en dag ska finnas som ett komplement till musen på var mans dator.

Tillbaka vid John Elvesjös egen ombyggda skärm

visar han hur Tobii löst ett av problemen, att sikta med tillräcklig noggrannhet på de små ikonerna i exempelvis Windows. Systemet känner av var olika objekt och knappar finns, vilket gör det möjligt att finjustera ögonstyrningen och snabbt markera rätt symbol.

Men det största hindret för att marknaden för ögonstyrning ska ta rejäl fart är priset. En skärm kostar i dag kring 150 000 kronor.

- Det är problemet med hönan och ägget. Tekniken är egentligen inte så dyr om den tillverkas i stor skala, men än så länge är serierna små, säger Kari-Jouko Räihä, professor vid universitetet i Tammerfors, som leder ett femårigt EU-projekt inom ögonstyrning.

Enligt Kari-Jouko Räihä utvecklar inget av de stora it-företagen egen teknik för ögonstyrning. IBM har till exempel lagt ner sin forskning.

John Elvesjö ser dock de stora it-jättarna som ett potentiellt hot.

- Börjar det handla om en marknad på ett par hundra miljoner dollar så kanske de vaknar, men tekniken är fortfarande ung och under utveckling, säger han.

Konkurrenterna är små och några redan förbisprungna av snabbväxaren Tobii. Andra, som Göteborgsbaserade Smarteye, använder en i botten annorlunda teknik och riktar sig i första hand mot fordonsindustrin. Smarteye har till exempel utvecklat en produkt som varnar om föraren är på väg att somna.

Tobiis främsta utmaningar handlar snarare om att hantera den snabba tillväxten, och om man bestämmer sig för ge sig in på konsumentmarknaden, hitta tillräckligt med riskvilligt kapital.

- Vi har kontakt med flera riskkapitalister, säger John Elvesjö.