Spelföretaget Ozma i Malmö har skapat ett spel för att inspirera sjukhusanställda att sänka elförbrukningen. Uppdragsgivare var Region Service, som äger sjukhusfastigheter i Skåne. Tanken var att göra energibesparing kul.

– Med dataspelens snabba belöningar är det ofta lättare att motivera människor att ändra beteende, säger Bobbi ­Augustine Sand, en av grundarna till Ozma.

Via ett webbaserat spel fick sjukhuspersonalen poäng när de släckte lampan, stängde av datorn och svarade rätt på kluriga frågor. Avdelningar på sjukhusen tävlade mot varandra och efter sex månader korades en vinnare. Elanvändningen minskade med 10–15 procent.

I USA, där spelifieringen började, är 55 procent av de anställda positiva till att arbetsgivare använder spel för att öka produktiviteten, enligt en studie av Saatchi & Saatchi. Även i Malmö­försöket fanns delade meningar om tävling som incitament.

– Folk är olika. Alla gillar inte att tävla. I sjukhusprojektet fanns deltagare som inte ville samla poäng, men som deltog ändå för att tävlingsuppdragen var roliga, säger Bobbi ­Augustine Sand.

Spelifiering, där dataspelsidéer nyttjas i andra branscher, används än så länge främst för marknadsföring. Men också för att öka kundlojalitet och ändra kunders och anställdas beteende.

På Gartners kända hajpkurva närmar sig spelifieringsbegreppet toppen av förväntningskurvan, och antas bli allmängods inom 5–10 år.

Bilbranschen är tidigt ute. Honda, exempelvis, har installerat en typ av spelfunktion på instrumentpanelen på sin hybridbil Insight. Ju miljövänligare föraren kör, desto fler blommor växer upp vid hastighetsmätaren.

I Sverige har Volkswagen och NTF testat ett ”Hastighetslotteri” på ett par orter. En hastighetskamera registrerade förare som höll hastighetsgränsen, och de laglydiga bilisterna fick svara på frågor och tävla om 10 000 kronor.

Spel på nätet används också för att få jobb gjorda. Finska Microtask har tagit fram spelet Digitalkoot på uppdrag av Finlands nationella bibliotek. Med spelet har man lyckats få allmänheten att rätta stavningen av ord i gamla tidningar och kartor, som digitaliserats. Sedan februari förra året när Digitalkoot lanserades har 85 000 volontärer använt närmare 5 000 timmar av sin tid för att utföra 5,2 miljoner uppgifter gratis.

Den globala marknaden för spelifiering värderades till 700 miljoner kronor 2011 och drygt 11 miljarder kronor 2015 av analysföretaget M2 Research.