Högsta domstolen handlägger nu det första målet som gäller den så kallade Ipredlagen.

I målet kräver fem ljudboksförlag att Ephone lämnar ut namnet på en tidigare bredbandskund som misstänks olovligen ha lagt upp 27 ljudboksfiler på en FTP-server, det vill säga utan tillstånd från upphovsrättsinnehavarna.

Ephone kräver nu, i sin inlaga, till Högsta Domstolen att rätten frågar EU-domstolen om huruvida den svenska lagen strider mot EUs datalagringsdirektiv.

—Vi tror att det finns goda chanser att domstolen väljer att inhämta ett så kallat förhandsavgörande hos EU-domstolen, säger Peter Helle, vid Wistrand Advokatbyrå, som är ombud för ePhone.

Enligt honom får abonnentuppgifter, enligt datalagringsdirektivet, bara lämnas ut till myndigheter — och inte till företag eller privatpersoner.

Men också den svenska Ipredlagen bygger på ett EU-direktiv, kallat Ipred.

—Det svenska genomförandet går längre än vad EUs Ipreddirektiv gör just när det gäller möjligheten att ansöka hos domstolen i syfte att tvinga operatörer att lämna ut abonnentuppgifter, konstaterar Peter Helle.

Det skulle alltså bli den svenska varianten av Ipredlagstiftningen som EU-domstolen skulle få pröva.

Även i Svea hovrätt begärde Ephone att EU-domstolen skulle tillfrågas. Men den begäran avvisades.

—Det är kanske inte så lätt för en underrätt att ifrågasätta ny svensk lagstiftningen, säger Peter Helle.

Men stöd av Ipredlagen ska filmbolag och bokförlag samt andra upphovsrättsinnehavare kunna begära ut namn på de av bredbandsföretagens kunder som olagligt tillhandahåller eller fildelar exempelvis piratkopierade filmer, böcker eller dataspel.

Men bara efter att en domstol avgjort att det finns tillräckliga skäl för att det rör sig om upphovsrättsbrott.

Ljudboksförlagen fick rätt i Solna tingsrätt men när målet avgjordes i Svea hovrätt avvisades förlagens ansökan om att ta del av Ephone-kundens namn.

Hovrätten ansåg att det inte var visat att det fanns sannolika skäl att servern där ljudboksfilerna låg varit tillgänglig för allmänheten.

Dessutom var det oklart om andra än Antipiratbyrån kunnat ladda ned filerna.

Hur Antipiratbyrån fått inloggningsuppgifterna till servern för att hämta ned bevis mot abonnenten har inte utretts hittills i rättsprocessen.

Peter Helle hoppas nu att Högsta domstolen tar itu med detta:

—Antipiratbyrån verkar ha fått någon oklar officiell ställning som gör att uppgifter från dem inte ifrågasätts av domstolarna.