Ericsson tog revansch på Huawei i veckan, när Telia valde leverantörer för den fortsatta utbyggnaden av 4g i Sverige och Norge. Strax före jul var det den kinesiska leverantören, som Tele2 och Telenor valde för sin 4g-utbyggnad.

Ericsson egen förklaring till den senaste 4g-vinsten är att man kan leverera ”kommersiella, standardiserade, industrialiserade produkter”. Det mantrat upprepas hela tiden. Men vad betyder det egentligen?

Ny Teknik har träffat Ericssons radionätchef Ulf Ewaldsson för att försöka förstå vad de tre orden betyder i det här sammanhanget.

4g är en standard, så även era konkurrenter har väl ”standardiserad produkt”?

-Jo, men den som tidigast gissar hur den slutliga standarden kommer att se ut, kan också ta fram den bästa produkten. Eftersom man då får längre tid på sig.

-Vi har redan utrustning, som följer 4g-standarden inklusive de korrigeringar, som fastställdes i juli 2009. Och det har vi eftersom vi redan under våren gissade hur den skulle se ut. Vi lägger en väldig kraft på detta.

Hur då?

-Genom att utvärdera våra provsystem för att se om näten verkligen fungerar som det var tänkt. Det kan handla om att mobilsignalerna inte kommer fram om man går runt ett hörn, exempelvis. Och då skickar vi in ett förslag till korrigering av standarden på just det området.

Men det gör väl era konkurrenter också?

-Ja visst. Denna så kallade verifiering av standarden skedde under våren. Det handlar om 100-tals korrektioner av standarden.

Och då skickade ni och Huawei och Nokia Siemens in en massa förslag på korrigeringar.

-Ja, just det. Det gäller att lägga in så många bra förslag som möjligt, för att kunna gissa hur den slutliga standarden kommer att se ur. Och för det krävs mycket FoU-folk. Och det har vi.

Det har Huawei också.

-Men Ericsson har lämnat in flest godkända förändringar av alla, och förväntas hålla 25 procent av alla så kallade essentiella, nödvändiga, patent för lte, som ofta kallas 4g.

Vad menar ni med det andra begreppet, ”kommersiella” produkter? Det är väl en självklarhet?

-Med kommersiell produkt menar jag att produkterna är klara för massproduktion i våra fabriker. Vi kan redan göra 1000-tals av hårdvaran i de här basbandsprodukterna.

-Och att ha kommersiella produkter är viktigt när operatörerna ska utvärdera näten. För när man ska bygga 100-tals basstationer i centrala Stockholm, och kunna köra omkring i nätet med ett modem, från exempelvis Samsung, då måste man ha kommersiell hårdvara.

- Prototyper är jättebra, och kan användas för en massa tester. Men de är inte redo att sätta i massproduktion. Eftersom de byggs upp för hand, och inte är byggda med massproducerade komponenter. Det blir dyrt, inte minst för operatörerna, som tvingas byta ut prototyperna efter hand.

Menar du alltså att Huawei inte har en kommersiell 4g-produkt?

-Det vill jag inte kommentera.

Telia kallar 4g-näten i både Stockholm och Oslo för kommersiella nät. Enligt Telia var Huaweis nät i Oslo snabbare än i ert i Stockholm.

-Med prototyper kan man tidigt demonstrera många spännande funktioner. Vi visade ju långt över 100 megabit/sekund med våra redan för två år sedan. Med prototyper har man en större flexibilitet. Men när du sedan ska försöka börja leverera samma prestanda i stora nät, under mycket mer komplexa förhållande, då får du problem. Då måste du ha industrialiserade produkter.

-Därför gäller det att så fort man lämna prototyperna för de kommersiella produkterna, så att man kan börja stresstesta grejerna på ett riktigt sätt. Och det tror jag är vår industriella fördel.

Som är det tredje begreppet ni anger som er konkurrensfördel.

-Ja, för oss betyder industrialisering alltså att produkterna klarar att leverera hög prestanda i stora nät. Med 100 aktiva användare i varje cell.

Och det menar du att era konkurrenter inte har?

-Det är inte svårt att demonstrera 150 megabit per sekund om man väljer en miljö, med bara ett par basstationer och en testmobil. Tänk bara vad som visas på mobilmässan i Barcelona.

-Men att sedan bygga upp ett stort nät med 300, 600 eller 1000 baststationer är något helt annat. Och vi på Ericsson valde att tidigt lämna prototypstadiet för att satsa på produkterna som ska klara uppgifterna i ett stort nät med många abonnenter för att just se till att de blir robusta.

Och hur gör ni det?

-Robustheten utvecklar vi genom att stesstesta näten.

Som alla andra.

-Ja, självfallet. Men vi gör det extremt mycket, och har lång erfarenhet av hur betydelsefullt det är. Det kan nämligen vara oerhört lockande att prestera väldigt bra i näten mycket tidigt. Att redan i somras kunna visa en hög prestanda. Men då är du hänvisad till att använda prototyper. Även kunderna driver oss i den riktningen ibland. Men vi har varit envisa och valt att tidigt lämna prototyperna.

-För vår ambition är att fortsätta vara globalt ledande inom mobilsystem. Och därför måste vi kunna leverera stora volymer av basstationer, som klarar att prestera i stora nät.

Men Telia säger att det är inte är någon skillnad i teknisk prestanda mellan er och Huawei och Nokia Siemens, utan att valet var en prisfråga.

-Min erfarenhet är att det är prestanda och livscykelkostnaden som räknas. Och då måste man ha kommersiella produkter av bra kvalitet för att det ska gå att bygga och driva näten effektivt. Telia är vår kund, och vi är jätteglada över att Telia valt oss som leverantör.