...den gick av på nästan mitten.

Den processorn var väll främst en teknikdemonstrator. Var nog aldrig tänkt att släppas, de var väll dessutom om jag minns rätt en 32bitars processor.

Den är 32-bit, och den är nog mer eller mindre en teknikdemonstrator då den nu tillverkas i 100 st för ett få tal aktörer. Jag skulle inte ha något emot att ha en.

@Mikael i go:teborg
Troligen kommer den när productionsmetoderna tillåter

duktigt av dig

Tack, vi funderade just hur gammal nyheten var. Tipsa gärna oss vanliga om nån nyhet som inte kommit ut ännu.

Jag läste den också igår..men tänkte den kanske hadde ändrats idag så jag läste den igen.

Du tänker nog på en konventionell multicore arkitektur, med system med routad data så kommer man undan mycket av de problemen du pratar om

Nja.
Har inte så mycket med arkitekturen att göra som det faktum att de flesta program för "vanligt folk" som finns inte är särskilt bra på att utnyttja parallellitet (och ofta inte är problem som riktigt lämpar sig att lösa med en extremt parallelliserad arkitektur)

Vilka program syftar du på då? Paint och word? Många av dagens program behöver inte ens kapaciteten i en kärna. En stor majoritet av de program som finns idag som kräver mer kapacitet än en kärna stödjer flera. De problemet du pratar om existerar inte längre idag, det är lite av ett 2004-2005års problem.

Det är väl den unika styrningen av kärnornas samarbete som är grejen?

Fler än ca 6 processorer är bara bra i speciella tillämpningar, där det är möjligt att utnyttja dem.
Det krävs ochså utveckling av programvara,
Drivkraften för detta är nog starkast i teckniska tillämpningar, inte alltför nära kunden.
Väderbreäkningar, CAD, servrar, IPRED etc.

För standard program, ofta skrivna i JAVA, har den här utvecklingen liten eller ingen betydelse.

För din information, multikärnor fungerar alldeles utmärkt i java, testa själv med ett kluster på 16 datorer @ 2 kärnor vardera redan 1998... Dubbla pentium Pro, grejer det!

Sedan kan man fråga sig, vilka tillämpningar som behöver extremt mycket processorkraft stödjer idag INTE flera kärnor?

Det är skillnad på multicore och ett kluster av datorer. I ditt exempel lär det inte uppstå några problem med att dela på resurser som cache, bussar m.m. Multicore är riktigt svårt att utnyttja fullt ut med dagens teknologier för att bygga mjukvara. Deadlocks och race conditions får nya nivåer, kompilatorerna saknar stöd för multicore.. listan kan göras lång. En sak är iallafall säker, multicore är som att springa runt med en skarpladdad och osäkrad bössa i fickan. Redo att skjuta snabbt, men man kan lätt skjuta sig i foten.

Med rätt programspråk och en programmeringsparadigm som från början är parallell till sin natur kan man utnyttja många kärnor effektivt.

jag tror knappast att den processorn är framtaget för en datanörd som skall köra WOW eller något sådant..:=) syftet är nog mer för speciell byggda datorer för säg server bruk eller simuleringar osv..

Varför måste alla processorer jämföras med hemadator procesorerna?

125W är ganska standard på en 4-core CPU i dag. De värsta PC CPU's ligger på 150-200 watt.
Att sedan kylningen tar större plats är något helt annat.

Vi är nu vid ett paradisskifte inom datorvärden, att gå från en singelprocessor värd till multiprocessor värld.
Framtids utmaning är att programmera dessa mulitcore processorer som är ett naturligt och nödvändigt steg i teknik utvecklingen för att nå högre prestanda.
Att man sedan samtidigt kan sänka effekten med bibehållen prestanda är en bonus.
En intressant fråga är om Mores lag kommer att hålla i framtiden??

Multikärn arkitektur är nog de ända sättet mores lag kommer att hålla.

Kan dock notera att mores lag inte syftar på prestanda utan på antalet transistorer.

så mao är det skit samma om man använder multi-core eller inte för att följa mores lag...

haha, "paradisskifte"...?

det finns nog bara ETT Paradis (det borde en Pascal veta)... men paradigm finns det flera...

Typ... de beror ju på om man syftar på den ursprungliga betydelsen, eller den tolkning som de flesta använder idag.

Menar säkert ett datorparadis.

Intels CTO sa i en intervjuv för ca en vecka sen på CNBC att Intel kan följa Mores lag 6-10år framåt, baserat på den forskning som pågår för tillfället.

Att höja frekvensen i processorer för en högre prestanda är inte längre ett alternativ av flera olika fysikaliska anledningar.
Därför är mulitcore processorer ett sätt att höja prestandan ytligare.

Med paradigm skifte menar jag ett skifte inom datatekniken som kommer att få långtgående konsekvenser för hur program och operativsystem ska programeras i framtiden.
Se definition på Wikipedia för bättre bildning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Paradigmskifte

Fråga:
Varför ska Mich bilda sig när det är du som kommer till korta???

Pinsamt herr Pascal, pinsamt.

De stämde nog att processorerna var så kraftfulla 2005, problemet var dock att programvaran saknades.

Jag är ingen expert på AI, men det känns som om fler abstraktionssteg i prata-med-datorn-processen är parallelliserbara, t.ex. krävs väl en FFT för ljudanalysen, och sedan ska de sagda orden mappas mot ett smärre hav av definierade ord - torde vara väldigt parallelliserbart. Hur själva "medvetandet" sedan struktureras har jag ingen aning om, men alla dessa delar kan i.a.f. delas upp och köras i varsin tråd. AI-forskningen försöker väl efterlikna hjärnans struktur så långt som möjligt, och hjärnan kör väl rätt parallellt?

jag inte expert på sådant här men utvecklingen går ju inte helt rakt helatiden. Någonstans går gränsen vilket gör att utvecklinegn kommer och att saktas ner med tiden och då kan man ju inte förutsätta att utvecklingen kommer att fortsätta likadant i framtiden.

Nej utvecklingen fortsätter inte likadant, den stegrar och det går bara fortare för varje år. Det gäller för all industriell/tekinsk vetenskap. Datologin är väl det bästa exemplet på detta. Den första generationen datorer byggdes ju med vakuumtuber istället för transistorer. Tillslut kom man till en punkt då man inte kunde krympa tuberna längre för att göra datorerna mindre. Ungefär i samma veva uppfanns transistorn och Moores lag har beskrivit utvecklingen sen dess. När man nån gång i framtiden inte längre kan krympa transistorer så kommer ännu ett paradigmskifte att ske. Kanske kommer processorerna bestå av självorganiserande biologiskt material. Ingen kan veta, men den kvalificerade gissningen är att tekniken kommer att fortsätta stegra i utveckling.

Jaså du? Med tanke på att enkeltrådsprestanda forfarande dominerar så kanske det kan vara intressant med en liten jämförelse:

Mellan 1989 och 1999 ökade en vanlig PC:ns flyttalsprestanda med lågt räknat ca 500..800 ggr. Då har jag jämfört en fADD-instruktion på en 33MHz 387/486 med samma sak på en 800MHz K7 och tagit hänsyn till hur många klockcykler som krävs på respektive processor. Man får talen 24x(23..34) = 552..816 ggr (SIMD-möjlighet i K7 ej medräknad!).

Motsvarande prestandaökning mellan 1999 och 2009 var ca 10ggr (fADD på 800MHz K7 -> ca 3.5 GHz Core2 => 4.4 x 2 = 8.8 ggr; dubbelt så bred SIMD i Core2 inräknad!).

Den lilla jämförelsen kanske säger en del (och kolla databladen om du inte tror mig).

Dessutom, de första datorerna med "modern" arkitektur använde reläer (t.ex Konrad Zuse:s Z3), inte radiorör, och efter perioden med rör användes diskreta transistorer och TTL-kretsar under lång tid innan någon började ta Moores lag på allvar (som f ö. inte är någon lag utan en självuppfyllande profetia).

Ett annat exempel på hur utvecklingen mycket väl kan gå långsamt, och utom vår kontroll, är de platta skärmar vi alla använder idag. Sådana drömde man om redan på 50/60-talet, men de blev inte var mans egendom förrän nu på 2000-talet. Detta trots en ENORM marknad och stora forsknings och ingenjörsinsatser över hela världen.

Att vi råkade hitta en tillverkningsmetod som möjliggjorde "Moores lag" för IC-kretsar under några decennier är mer tur än det är något annat. Det bör därför kanske inte stå som modell för vad vi människor tror oss vara kapabla till - analys och ödmjukhet är bättre än hybris!

Anser till trots ditt goda inlägg fortfarande att mitt resonemang stämmer.
Som du säger så finns det gott om exempel på profetior som har varit i överkant och vår tro på oss själva kanske närmat sig hybris. Men i de flesta fall har ju hybrisen och enstaka människors tro på sina "galna" ideer visat sig bli de allra mest banbrytande upptäckterna.
Så att ödmjukhet och analys skulle stå över tron på det "omöjliga" tål väl att analyseras med ödmjukhet i sin tur.
Den tekniska utvecklingen kommer enligt historiskt underbyggd sannolikhet att fortsätta explosionsartat. Och denna utveckling kommer att ta vägar som vi inte kan föreställa oss idag.

Vad jag kan se hade en DX486@50Mhz (vilket var den snabbaste x87 1989) 2,3Mflops, den snabbaste processorn 1999, dvs en K75 hade runt 250Mflops, dvs ca 100 gånger snabbare. Detta är dock en orättvis jämförelse eftersom x87 arkitekturen var långt från snabbast 1989, faktum var att x87 var i sin barndom då, men i vilket fall ca 100 gånger förbättring.

2009 är den snabbaste processorn en i7 med 6 kärnor är snarare 50gånger snabbare än k75:an. Att jämföra med en 5 år gammal Core2 är knappast rättvist heller, i7:an med 6kärnor är den snabbaste idag (eller möjligen operon).

Om de ska bli helt rättvist ska du dessutom jämföra med en spark eller en alpha från 1989.

Om man nu ska maxa det så kan man ju börja jämföra med en GPU och då ser man ju tvärt om att perstanadan har ökat mycket mer änlinjärt.

Så mycket bättre denna gång! Jag håller också delvis med dig.

Men ändå, att hybris "i de flesta fall" skulle leda till de mest banbrytande upptäckterna är ju knappast sant - hade du skrivit "ibland" kunde jag kanske svalt det ;)

Jag vill inte vara en tråkmåns, men, att "galna" idéer ibland visar sig fruktbara får inte överskugga det enkla faktum att de flesta sådana inte leder någonstans alls, rent statistiskt!

Ofta är hybrispojkarnas idéer inte heller helt nya eller unika, och inte sällan är det bara de som orkar lägga ner ett hårt, envetet och analytiskt arbete kring idén som, med en rejäl porion tur(!), skapar något substantiellt; detta blir mer och mer tydligt allteftersom komplexiteten ökar.

Vi tycks åtminstone vara överens om att det är mycket svårt att förutsäga exakt var vi råkar hitta nästa utvecklingspotential i framtiden, så jag får väl nöja mig så ;)

Var god notera att jag explicit diskuterade topphastigheten hos en ordinär PC:s entråds flyttalsprestanda...!

Inga jämförelser är "orättvisa" så länge som man specificerar VAD man jämför. Din siffra på 250Mflops kommer förmodligen från jämförelser med blandat kod där de kritiska bitarna inte rymms i L1-cachen (så som det brukar vara i många typer av "benchmarks").

Mitt exempel handlade om den toppprestanda som är möjlig att uppnå i t.ex grafikapplikationer och spel, där den verkliga topphastigheten på exekveringsenheterna kan utnyttjas; då får man ungefär de siffror jag visade (se datablad, eller provkör egen kod).

Dessa båda infallsvinklar är som äpplen och päron eftersom de i praktiken jämför olika delar av processorn.

ps
x87 var i sin barndom 1978-79, då utveclades nämligen 8087.

Det är ingen skillnad i entråds flyttalsprestanda (som var det jag diskuterade) mellan en i7 och en Core2 vid samma frekvens.
ds

Jo instämmer. Blev en lite felformulering där. Läser man meningen baklänges(typ) så blir det bättre. ;)

Du tänker nog på 8086:an, 8087:an kom inte förän 1980. Och då pratar vi 16bitars processor, en 16-bitars processor är inte en fullvärdig flytalsprocessor. Först 1987 kom den första 32bitars processorn med flytals kapacitet från intel, dvs en 80387. Även denna var inte fullvärdig eftersom den körde på en 16bitars buss. Först med 80487 kom en fullvärdig 32bitars processor..

Jag pratar om den faktiska maxprestandan, även i praktiska fall kan man normalt sett uppnå 90-95% av denna prestandan på de flesta processorer, så även core i7. Jag har testat med egen kod. Sedan beror de ju på hur man skriver det, om man skriver koden på ett dåligt sätt så kan man mycket riktigt få ett dåligt resultat.

L1cachen är i dag på de flesta processorer på runt 256-512kbyte, om du inte får plats med din kod där bör du nog tänka om sättet du skriver kod på.

"Det är ingen skillnad i entråds flyttalsprestanda"
Jag prata inte om entråds prestanda, behöver inte programmera som på stenåldern, idag är de flertrådars program som gäller.

nu är det ju knappast koden som inte får plats i cacheminnet, utan datat den ska operera på. Om du har nån bra lösning på hur man får in 1GB data i en 1MB cache tycker jag du ska tjäna pengar på den idén :-)

och en sak till: om du tror att lösningen på problemet med att utnyttja flera processorkärnor är "bara att programmera flertrådigt" så kommer du nog att bli besviken. Det är ett stort problem att många algoritmer helt enkelt inte är parallelliserbara.

Har visst för mig att jag stött på mr blogspott här tidigare. Inte heller denna gång vet jag om herr blogspott missförstår med avsikt eller om det föreligger något annat problem, men jag försöker ändå (mot bättre vetande) att reda upp detta:

(*) Jag tänker förstås inte på 8086, utan på flyttalsprocessorn 8087, som naturligtvis UTVECKLADES (som jag skrev) INNAN den lanserades 1980. CPU:n 8086 (huvudprocessorn) utveckades ca 1976-1977 under drygt två år, och lanserades 1978. Varianten 8088 (som satt i IBM-PC) blev klar 1979.

(*) "Du tänker nog på 8086 ... en 16-bitars processor är inte en fullvärdig flyttalsprocessor", Nej, naturligtvis inte, 8086 är ingen flyttalsprocessor överhuvudtaget...

(*) Jag beklagar, men här avslöjar du verkligen ytliga kunskaper; flyttalsprocessorer låter sig i än mindre grad än CPU:er klassificeras i enkla kategorier som 16 eller 32 bitar: Redan 8087 hade (liksom dagens x87) 80-bitars interna register (för att rymma extended precision flyttal) medan den externa databussen på 8087 var en helt annan femma; den konfigurerades automatiskt för antingen 16 bitar (8086) eller 8 bitar (8088) genom att 8087 kände av vad som hände på respektive buss under RESET-cykeln.

(*) Bredden på databussen var inte lika väsentlig på den tiden eftersom själva mikroprogrammet i 8087 eller 80287 ändå i sig krävde ca 70..100 cykler för en fADD eller ca 90..145 cykler för en fMUL. 80387 (liksom FPU enheten i 80486) kortade ner detta med drygt hälften, men detta var ändå långt ifrån prestandan ca tio år senare då t.ex K7/K75 klarade motsvarande beräkning på EN klockcykel, eller upp till två fADD och två fMUL per klockcykel via SIMD instruktioner (låt vara i enkel precision). Det innebar att man i vissa fall kunde närma sig 2.4 GFLOPS vid 600 MHz eller 3.2 GFLOPS vid 800 MHz, en enorm förbättring! Återigen, kolla databladen själv, eller provkör egen assemblerkod (java t.ex duger inte för att undersöka detta).

(*) Det var inte 80387 utan föregångaren 80287 som använde 16 bitars extern databuss; det är bättre att kolla datablad än wikipedia (den kommersiellt misslyckade 80387SX hade dock 16-bit databuss (ej att förväxla med 80486SX eller 80487SX)).

(*) Jag specificerade noga vad jag jämförde i mina första inlägg så det är ganska meningslöst att göra det igen.

(*) Jag har aldrig antytt att MINA program inte skulle få plats i L1-cachen... Jag skrev tydligt att det var vissa "benchmarks" jag avsåg, det kan du bara inte ha missat...

(*) Nej, du pratar inte om entråds flyttalsprestanda, men det gjorde jag - mycket explicit - vilket du valde att bortse ifrån. Du har nog också missuppfattat vad jag avsåg: Entråds flyttalsprestanda behöver INTE betyda att endast en exekveringstråd är igång i en applikation; det innebär inget värre än att EN tråd kör flyttalsberäkningar som utnyttjar (nästan) hela flyttalsprestandan i EN kärna eller EN processor. Det har heller inget med stenåldern att göra ;)

Ringer du till Telia eller SJ så pratar du med en dator redan idag. Men det kanske inte alla förstår därför att rösten låter så mänsklig och att den dessutom (ofta) förstår vad du säger.

Samtidigt som vi får den trådlösa symaskinen

Nja framtiden ser ut att bli manycore. GPU arkitekurerna pumpar idag ut upp till 2.7 TFLOPs på nyare AMD kort. Det finns även kort med dubbla uppsättningar som gör ~5 TFLOPs.

Nvidia Fermis Gerforce 360-380 kort kommer även de ligga på ca 2.5 TFLOPs. Allt detta kan utnyttjas i deras CUDA arkitektur. Denna är mer throughput baserad och man kommer därför åt mer av de teoretiska flopsen.

Men i Sverige vet folk extremt lite om detta och okunnigheten är utbredd. Däremot i både USA och Kina är man rätt duktiga.

Gå in på www.nvidia.com/cuda och lär er om framtiden för HPC.

Det skär mig i hjärtat att Sverige inte ligger långt fram i användandet av denna teknik.

På nvidia brukar man för övrigt ofta säga "Moores law is for whimps"

Kan bara hålla med. Men snart skär det väl i plånboken också och då kanske några fler reagerar. NT har väl inte precis varit föregångare vad gäller rapportering om denna utveckling. Som att inte skriva om PC eller mobiltelefoner när de var nya.