Tiotusentals nya Tetramobiler när Rakel byggs ut
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 7 maj 2009 12:22
20 kommentarer
"Blåljusnätet" Rakel kan få så mycket som 70 000 användare när nätet är fullt utbyggt nästa år. Det innebär affärer för flera hundra miljoner kronor för fem leverantörer av terminaler.
Sepuras nya Tetraterminal STP8000 ska försöka ta lika stor andel av den nya Rakelmarknaden som Sepuras "polismobil" SRH3800 har i dag - över 90 procent.
Motorolas Tetraterminal MTP850Ex.
EADS-terminalen THR880i.
Rakels ursprungliga målgrupper var polisen, ambulansen och brandkåren - de tre blåljusmyndigheterna.
Läs mer
Länkar
Rakel har breddats från att vara ett radiokommunikationssystem enbart för blåljusmyndigheterna polisen och räddningstjänsten till ett brett kriskommunikationssystem som också kan användas av kommuner, landsting och företag.
Det gör att det ursprungliga målet med 50 000 användare kan byggas på med 20 000 användare till.
- Vi plats för 70 000 användare i nätet när det är fullt utbyggt under nästa år, säger Stefan Kvarnerås, chef förRakelenheten på MSB till Ny Teknik.
I dag har Rakel 18 000 användare som redan har utrustning.
Men med 52 000 potentiella nya användare blir det en jättemarknad för de fem elektronikföretag som nu har skrivit ramavtal med Rakelenheten på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB.
Det är Celab, JMR, Swedish Radio Supply, TC Connect och Teltronics som får gräddfil till blåljusmyndigheter, andra statliga myndigheter, kommuner och landsting när det gäller Tetra-terminaler till Rakelsystemet.
I det första ramavtalet tog Swedish Radio Supply nästan full pott med sina Tetraterminaler från brittiska Sepura, världens näst största Tetratillverkare efter amerikanska Motorola. Alla poliser använder till exempel Sepuraterminaler.
Hundratusentals kronor i potten
Tetra är den tekniska standarden för kommunikationssystemet. Det är en annan teknik och ett helt annat nät än det vanliga mobiltelenätet och mobilteletekniken.
De största tillverkarna av Tetrateminaler är amerikanska Motorola, brittiska Sepura och den europeiska flyg- och it-jätten EADS, som köpt Nokias Tetraverksamhet.
Varje Tetraterminal kostar uppemot 7 000 kronor och med 52 000 nya terminaler kan det bli affärer för över 350 miljoner kronor.
Nu ska Rakels framtid utredas
FörsvarsministerSten Tolgfors har nu tillsatt en utredning som ska titta på hur framtiden för Rakel ska se ut:
1. Vilka kommer att använda nätet?
2. Vem ska driva det - helprivat, helstatligt, halvstatligt?
3. Vem ska ha ansvaret - som nu med MSB eller andra huvudmän?
4. Hur ska det finansieras - hur mycket ska användarna betala, hur mycket ska staten bidra med till driften?
5. Hur kan det kopplas till andra teknikplattformar?
- Regeringen vill skaffa sig ett beslutsunderlag för Rakelsystemets fortsättning. Det är fullt utbyggt nästa år och kontraktet med konsortiet Saab,EADSoch Eltel Network går ut i oktober 2012, säger Thord Eriksson, Rakelsamordnare på Försvarsdepartementet.
Fakta Rakel
Radiokommunikationssystemet Rakel började utredas 2001. Det var nuvarande Rakelchefen Stefan Kvarnerås som skrev underlaget.
Upphandlingen blev en kamp mellan stora internationella konsortier. Kontraktet togs hem av Saab i samarbete med Nokia och teleservicebolaget Eltel Network. Nokia sålde sedan sin Tetraverksamhet till den europeiska flyg- och it-jätten EADS, som tog Nokias plats i konsortiet.
De första etapperna blev klara 2004 och den sista etappen ska göras klar under 2010.
Vägen fram till i dag har varit kantad av problem, förseningar och tveksamhet från de tilltänkta användarna. Det var bara polisen som gick över direkt till Rakel.
- Vi tänkte fel när vi trodde att de tilltänkta användarna skulle hoppa på systemet så fort en etapp blev klar. Men så har det inte funkat. De flesta har avvaktat och hoppat på först när vi fått en större täckning i landet, säger Stefan Kvarerås.
Rakelnätet kommer att kosta 3 miljarder kronor när det är klart. Då har den ursprungliga budgeten höjts med 700 miljoner för kvalitetsförbättringar, bland annat bättre inomhustäckning och bättre reservkraft i samband med katastrofer som stormen Gudrun.












Kommentarer
20 kommentarer Sortera: Äldsta överst