– Jag tycker det är anmärkningsvärt att beslutsfattare inom industrin inte har bättre hum om programvaran i deras produkter, säger Niklas Kviselius som för Swedsofts räkning har sammanfattat bilden i en rapport.

– De vet inte hur många som arbetar med programvaran, eller vad den gör.

De svenska företag som har programvaruförsäljning som affärsidé står för runt 40 miljarder kronor per år i försäljning. Men det är bara toppen på det svenska isberget av programvara, enligt Swedsoft. Ännu mer framställs inom alla andra typer av företag. Och inte minst inom de traditionella industriföretagen som närmast i smyg har förvandlats till programvaruexperter på senare år, om man får tro rapporten.

På Volvo uppskattar strategidirektören Lars-Göran Rosengren att en fjärdedel av utvecklingsresurserna läggs på programvara. Hos kameratillverkaren Axis är 82 procent av utvecklarna verksamma inom programvaran, enligt produktchefen Jens Johansson, trots att slutprodukterna är ”hårda”.

Området går på tvären över branscher som transport, telekommunikation, industriautomation, försvar och finans. För att ge det en röst har nu Swedsoft startats, en sammanslutning av intressenter från industriföretag, högskolor med flera. Sics, Swedish institute of computer science, har varit något av samordnande kraft.

Till de punkter som Swedsoft ska verka för hör att företag ska bli bättre på att samverka med varandra för att minska mängden dubbelarbete. Det gäller kanske inte de delar av programvaran som ger unika funktioner, men stora samordningsvinster finns att ta hem inom exempelvis utvecklingsmetodik, verktyg, simulering och verifiering, framhåller företagen.

Även samspelet mellan företag och högskolor, och högskolorna sinsemellan, bedöms kunna bli bättre. Då kan högskolor också specialisera sig mer.

– Vi är ett litet land. Vi kan inte kosta på oss att högskolor konkurrerar med varandra när det gäller generella programmeringskunskaper, säger Anders Caspár, programvarudirektör inom Ericsson och ordförande i Swedsoft.