Felet som åstadkom för höga siffror på prisökningar på skor, gjordes redan vid årsskiftet.

- Felet var så pass litet under januari, februari och mars att effekten inte var synbar. Men i april blev det en markant effekt av att skoindex gick upp, säger Peter Nilsson, produktansvarig för konsumentprisindex på SCB, Statistiska centralbyrån.

Programmeraren och en kollega letade då efter felet utan att hitta det. I stället trodde man att det var fel på beräkningsmetoden.

Inte heller i juli, när skoindex steg ännu mer, lyckades man hitta något fel.

- Inför beräkningarna för augusti tittade vi ordentligt, och fler engagerade sig, bland annat jag. Då gick vi igenom programmet minutiöst och hittade felet.

Och det var - ett decimalfel.

Skoindex beräknas genom att man samlar in uppgifter om 1 000 olika typer av skor och följer deras prisutveckling.

Datan matas in i ett så kallat beslutsstödsystem - extremt förenklat ett mycket avancerat Excelprogram - från mjukvaruföretaget SAS.

Emellanåt måste en viss sko bytas ut, och om ersättaren har högre eller lägre kvalitet måste utgångspriset för skotypen kompenseras för detta - samma pris men lägre kvalitet ska exempelvis räknas som en prisökning.

Och det var när man rutinmässigt förnyade programsnutten som kompenserar för kvalitet som ett decimalfel smög sig in. Felet gjorde att det nya utgångspriset alltid blev för lågt. Därmed gick index upp så fort man bytte sko.

Därför var det först i april, när vårskorna dök upp, som felet märktes.

- När vi skriver ny kod kommer den hädanefter att testas i mindre etapper och av flera personer, säger Peter Nilsson, och tillägger:

- Vi har en väldig kvalitetssäkring på allting egentligen, men just programkod kan vara lömsk.