Justitieminister Thomas Bodström.

En majoritet bestående av socialister och konservativa i Europaparlamentet röstade i dag för att tele- och internetoperatörer tvingas lagra uppgifter om EU-medborgarnas telefonsamtal och e-post.

Dessa uppgifter, som i antal kan komma att uppgå till många miljarder, ska få användas i utredningar om "allvarliga brott".

Det blev alltså ett ja i EU-parlamentet till det direktivförslag som EUs 25 justitieministrar nyligen enats om. Siffrorna blev 378 för och 197 emot med 30 avstod.

En av de hårdast drivande har den svenska justitieministern Thomas Bodström varit.

Sverige, Irland, Frankrike och Storbritannien låg också bakom det ursprungliga loggningsförslaget, som presenterades strax efter att terrorister sprängt flera tåg i Madrid våren 2004.

Det förslag parlamentet i dag gett grönt ljus för är mildare än det första, men innehåller samtidigt mycket omfattande gemensamma regler.

Tvingats på operatörerna
Operatörer tvingas spara uppgifter i minst sex månader men enskilda länder får gå längre och bestämma sig för längre lagringstider. Maxtiden är dock 24 månader.

Informationen som ska loggas gäller vem som talat med vem i fast telefon, i mobiltelefon, med bredbandstelefoni, med sms, mms eller över e-post och när, var och hur detta skett.

Även misslyckade samtal ska sparas.

Dessutom ska abonnenternas internetaccess loggas, men det påstås att direktivet inte ska omfatta surfning.

Däremot får inte innehållet i trafiken lagras, enligt direktivet.

Loggningen ska ske av alla trafik men polis, säkerhetstjänster och åklagare får bara rätt att ta del av uppgifterna när det utreder allvarliga brott.

Men vad som menas med allvarliga brott får varje land själv bestämma.

Polisen får ingen direktaccess till databaserna utan måste begära ut uppgifter vid varje tillfälle.

Inte bara terrordåd
Samtidigt har justitieministrarna enats om att medlemsländerna i det beslutsarbetet "ska beakta" de brottstyper som listas för den så kallade Europeiska arresteringsordern, vilken inte bara handlar om terrorism och våldsbrott utan även om brott som förfalskning och piratkopiering.

Ministrarna ska dessutom ta hänsyn till "brott som involverar telekommunikation", men exakt vad som menas är upp till varje stat att bestämma själva.

Vem ska betala?
Vem som ska stå för kostnaderna att lagra, plocka fram och lämna ut uppgifterna till polisen ska bestämmas i varje land.

Hittills har den svenska polisen betalat för uppgifter som man begärt fram ur Telias fakturadatabaser. Hur det blir med nya lagen är det ingen som vet.

Den nya tyska regeringen har i alla fall deklarerat att man inte tänker betala.

Sedan många år har USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland ett avlyssningssystem som förvaltas av USA och kallas Echelon, med vars hjälp man avlyssnar internettrafiken till och från länderna.