- Vad litet vi fattade av utvecklingen som väntade. Jag minns att mina manliga kolleger varnade mig, "akta dig för att hålla på med de där ettorna och nollorna", berättar Elsa-Karin Boestad-Nilsson, en av Sveriges första dataprogrammerare.

Den 12 september samtalar hon och andra pionjärer om sina minnen av den svenska urdatorn Besk vid ett "vittnesseminarium" på Tekniska museet.

Urdatorn Besk, Binär elektronisk sekvenskalkylator, stod färdig i slutet av 1953 och togs i drift i början av 1954.

Snabbast i världen
Den hade byggts och konstruerats av tekniker vid statliga Matematik-maskinnämnden, var bestyckad med tusentals glödande elektronrör och styrdes från en manöverpanel med dimensioner som en kommandobrygga. I några månader var maskinen den snabbaste i världen.

Vid den tidpunkten var Elsa-Karin Boestad-Nilsson anställd på Foa, Försvarets forskningsanstalt:

- Jag gick på den första programmerarkursen hösten 1953 och körde mitt första program, för spridning av raketbanor, den första dagen Besk var igång. I början saknades ännu maskininstruktionen för division.

Hon lärde i sin tur upp Foas "räknebiträden" till programmerare. De var framför allt kvinnor och programmeraryrket var länge kvinnodominerat.

På Besk gjordes beräkningar på det mesta från LKABs gruvbrytning till det topphemliga projektet att bygga en svensk atombomb.

Den statliga Matematikmaskinnämnden hade skapats 1948 för att tillgodose Sveriges behov av beräkningskapacitet. Den byggde också en föregångare till Besk, den elektromekaniska maskinen Bark. Besks grundkonstruktion kopierades så småningom av Facit och Saab.

Arkivmaterial slängdes
Vittnesseminarier är ett sätt att teckna ned historien när det inte finns så mycket dokument bevarade. När Matematikmaskinnämnden lades ner 1963 slängdes ritningar, protokoll och annat arkivmaterial. Endast en mindre del räddades i sista stund.

Seminariet på Tekniska museet har kommit till inom ramen för det IT-historieprojektet som drivs av bland andra IVA, KTH, Linköpings universitet, Svenska Dataföreningen och Nordiska museet.