I eftermiddag klipper justitieminister Beatrice Ask av bandet och inviger den nya myndigheten, som är centralt placerad i lokaler på Norr Mälarstrand i Stockholm.

I själva verket har myndigheten tuffat på och jobbat sedan nyår.

Den nya nämnden ska värna enskilda och deras rätt till privatliv, samt granska om felaktigheter begås av polis eller åklagare eller andra tjänstemän, vis avlyssning i hemlighet.

Vanliga medborgare kan också fråga nämnden om de har utsatts för avlyssning.

- Men de får inte svaret ja eller nej, utan det de får veta är om någon oegentlighet har begåtts i deras fall, konstaterar tidigare Säpochefen och numera nämndens ordförande Anders Eriksson.

Hittills har det kommit in tio anmälningar från enskilda sedan nyår, två i månaden. Anders Eriksson hade tippat 40-50 per år.
- Det beror kanske på att vi är okända som ny myndighet, säger han.

Svensk polis fick rätt att bugga vid nyår. Men hur polisen skött den hemliga rumsavlyssningen hittills, vill Anders Eriksson inte avslöja.

– Du får läsa vår årsrapport i maj nästa år, säger han.

Vid sidan av att granska polisens användning av mikrofoner och annan avlyssningsutrustning, ska nämnden också exempelvis kolla polisens användning av poliser och tullagenter som jobbar under täckmantel, eller ”hemlig skyddsidentitet”, och hur överskottsinformation hanteras av de inblandade tjänstemännen.

– Vi har gjort inspektioner inom alla våra områden i vår, säger Anders Eriksson till nyteknik.se.

Vilket område är svårast att kontrollera?
- Inte något, säger Anders Eriksson.

Myndigheten har fem anställda varav fyra är jurister som bereder inspektionerna och anmälningarna.

Vid inspektionerna kommer hela nämnden på föranmält besök, men vad man ska granska behöver inte anges före besöket. Nämnden har full tillgång till säkerhetsklassade myndigheters register, arkiv och databaser.

Hittills har nämnden inspekterat verksamheter hos Säpo, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och den öppna polisen, uppger Anders Eriksson.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kommer bara att granska vissa säkerhetsklassade myndigheters (vanligen polisens) användning av hemliga tvångsmedel – och inte Försvarets radioanstalts, FRAs, omtalade signalspaning i kabel.

FRA:s signalspaning utförs dels efter beställningar från regeringskansliet, dels efter beställningar av enskilda myndigheter som Försvarsmakten, Säpo, Tullen och Kustbevakningen.

Försvarets underrättelsenämnd, FUN, får tillsyn över den signalspaning som sker på uppdrag av regeringen, men dessa beställningar kräver inga förhandstillstånd. Ett särskilt integritetsskyddsråd inrättas inom FRA, vilket ska ge tillstånd för den signalspaning som myndigheterna beställer.