När polisen i dag får in bilder på misstänkta brottslingar från övervakningskameror eller allmänheten, krävs det att någon vid polisen känner igen personen för att det ska finnas en chans till identifiering. Och vid fotokonfrontationer måste personalen vid polisens bildregister manuellt leta i lådorna för att hitta bilder som liknar den misstänkte.

Det berättar kriminalkommissarie Per Thollin, ansvarig för Polisens nationella avdelning för fingeravtryck, foto och signalement.

– I dag har vi ett analogt system från 1970-talet med bilder i lådor och kartonger. Det finns knappast något land i Europa som har ett så gammalt fotosystem som vi har, säger han.

Han förklarar att svensk polis länge har efterfrågat ett nytt digitalt system med teknik för ansikts­igenkänning. Systemet kan leta bland registrets 160 000 bilder och spotta ur sig förslag på liknande personer för identifiering eller fotokonfrontation på ett ögonblick.

– Förslagen kanske leder till en misstänkt och så har man annan teknisk bevisning från brottsplatsen som styrker, säger Per Thollin.

Ett svenskt exempel där tekniken troligen skulle ha fungerat gäller mannen som mördade tioåriga Engla Höglund i Stjärnsund och nu är dömd till livstids fängelse. Två år före mordet försökte han våldta en kvinna i Sandviken. En kvinna tog då en bild av honom med sin mobilkamera, men trots att mannen fanns i polisens register identifierades han inte.

Initiativ till ett nytt system togs enligt Rikspolisstyrelsen först 2007. En anledning till att svensk polis har halkat efter är att man åtminstone hade ett datoriserat register över bilderna, medan andra länder inte hade något alls och kunde gå direkt på modernare system.

För två år sedan gjordes en kravspecifikation och därefter skulle en upphandling ske. Men projektet har skjutits upp av flera anledningar och först i början av 2013 kan upphandlingen inledas, enligt nuvarande plan.

– När systemet började bli omodernt fanns det många andra utvecklingsbehov som var större, till exempel sådana som är styrda av internationella överenskommelser, ny lagstiftning eller stort verksamhetsbehov, förklarar Per Blomqvist på Rikspolisstyrelsen.

Per Thollin bedömer nu att ett nytt fotosystem kan vara på plats i slutet av 2013.

– Det skulle vara som en dröm. Tänk att bara få förslag på vem det skulle vara, säger Anna-Lena Tapper, gruppchef för bildanalysgruppen hos polisen som har tillgång till SL:s och polisens över­vaknings­kameror.

Bildanalysgruppen tar emot begäran från utredare om bilder som sedan skickas till KUT-info – ett slags intranät där de läggs ut så att andra poliser kan se dem. I Stockholms län läggs omkring 50 bilder ut varje vecka, uppskattar Gunilla Bergström, ansvarig för länets KUT-info.

Anna-Lena Tapper har gjort en grov statistik över hur systemet fungerar. ”Mellan tummen och pekfingret får vi tag på en av tio”, tror hon.

Per Thollin tror att den stora hjälpen för polisen blir allmänheten.

– I dag går alla med en kamera i fickan, och i USA har man sett att i de delstater man infört ansiktsigenkänning har man fått väldigt stor uppklarning av vardagsbrott, säger han.