Takboxen är täckt av vassa, röda koner. Överst tronar ett blått klot. Strålsäkerhetsmyndighetens nya mätbil väcker nyfikna blickar när Ny Teknik följer med på den första testturen i centrala Stockholm.

I klotet sitter tre antenner som fångar upp radiostrålning från olika riktningar. Källorna är allt från tv-sändare och basstationer till fjärrstyrda billås och mobiltelefoner.

Vid provturen ligger mätvärdenas medianvärde under 2,6 milliwatt per kvadratmeter. Det är högre än i glesbygd, men bara en bråkdel av rekommenderat maxvärde.

Den nivån skiljer sig för olika frekvenser, för 3g-nätet ligger den exempelvis på 10 000 milliwatt per kvad­rat­meter.

– Vi vill mäta hur mycket radiovågor allmänheten exponeras för. Det är ett forskningsområde som är högprioriterat av WHO, säger Jimmy Estenberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

Världshälsoorganisationen WHO behöver informationen för att kunna bedöma risker med radiostrålning och för framtida epidemiologisk forskning. Mätningarna ger också besked om hur nivåerna förändras när ny teknik introduceras. Ett sådant exempel är 4g-nätet, som nu byggs ut och som kan komma att öka strålnivåerna.

Att mäta radiostrålning i stadsmiljö är ingen ny uppgift för myndigheten. Men hittills har man ställt ut ett antennstativ på en plats, mätt i en halvtimme och sedan flyttat stativet. Sju sådana mätpunkter på Ekerö har fått motsvara glesbygd, medan tre mätningar i Solna motsvarat tätort.

Den nya mätbilen ska ge 10 000 mätpunkter på en enda dag. Det statistiska underlaget blir då betydligt större, en fördel som uppväger att varje enskild mätning blir mindre noggrann än tidigare. Försämringen beror främst på att radiovågorna reflekteras i bilens metall. Vissa våglängder förstärks, andra släcks ut. De röda konernas uppgift är att absorbera radiovågor och därmed minska reflektioner som annars kan störa mätresultatet.

Enligt Jimmy Estenberg är intresset stort för den nya mätbilen, bland ­annat från finska och norska strål­säkerhetsmyndigheter. I juni ska han presentera mätmetoden på en vetenskaplig konferens i Australien.

– Vi tror att det här är helt unikt, och hoppas att fler länder tar till sig metoden, säger han.