Det är mönstret av vener i fingrar eller handflata som visat sig vara användbart för identifiering av människor. I Japan som drabbades av stora kreditkortsbedrägerier i början av 2000-talet används det nu av miljoner bankkunder, och 80 000 bankomater är utrustade med venmönsterläsare.

Det rapporterar IEEE Spectrum.

Systemen som utvecklats av Hitachi och Fujitsu rullas nu ut av stora banker i länder som Brasilien, Polen och Turkiet. Enligt Fujitsu, vars system heter Palmsecure, förs diskussioner med banker och andra aktörer sedan något år även i Sverige.

I veckan lanserade även Fujitsu datorer med sensor för venmönster inbyggd i tangentbordet.

De två företagen arbetar med samma princip, men Hitachi har valt genomlysning av fingrar medan Fujitsu bygger sin teknik på reflekterat ljus från handflatan.

Fördelen med venmönster jämfört med andra biometriska metoder, som fingeravtryck, röst- och ansiktsigenkänning, är högre säkerhet vid identifieringen. Fingeravtryck kan kopieras med avgjutningar, och i extrema fall har kriminella valt att skära av ett finger för att använda dess unika avtryck. Den möjligheten finns inte med venmönster eftersom allt blod måste finnas kvar i venerna.

Jämfört med igenkänning av ögats iris är avläsning av venmönster snabbare och enklare.

Liksom vid andra biometriska metoder är det enklaste användningsområdet att ersätta pin-koden för exempelvis bankkort. Venmönstret kan då jämföras med ett lagrat mönster som hör ihop med kortet – så kallad en-till-en-matchning.

Betydligt svårare är att direkt från venmönstret identifiera vem det tillhör ur en databas med miljoner användare – så kallad en-till-många-identifiering.

Det betyder att man inte behöver något bankkort med sig utan bara behöver visa upp sin hand för att exempelvis betala eller ta ut pengar.

Tekniken är på gång och Fujitsu klarar nu en sökning mot fem miljoner individuella mönster på 1,34 sekunder.

Enligt IEEE Spectrum ska Ogaki Kyoritsu Bank lansera ett sådant system för bankomater i september 2012.

Ett viktigt problem är att personliga biometriska data måste lagras centralt. Om någon lyckas bryta sig in i databasen och biometriska uppgifter kommer ut kan kunden aldrig mer använda systemet, eftersom det inte går att få en ny uppsättning vener.