Synlig eller osynlig Filur?

Runt jorden ligger ett osynligt täcke av strålning från olika källor: radio- och teveutsändningar, mobiltelefonsystem och satelliter. Strålningen bildar ett mönster, som kan avlyssnas.

När ett föremål rör sig genom strålningstäcket blir det hål i mönstret, som man kan omvandla till blippar på en bildskärm.

Genom att ha många stationer och separera sändare och mottagare från varandra kan man se målet från många olika riktningar samtidigt vilket gör det mycket svårare att dölja sig.

Det låter som en saga, att man med relativt billig och enkel utrustning skulle kunna knäcka smygteknik som det kostat framför allt USA miljarder dollar att utveckla. Men Björn Larsson, chef för institutionen för radarsystem på Foi tvekar inte.

Helsingborg, nummer två i Kockums Visbyserie av "osynliga" krigsfartyg.

- Det finns system som använder passiv radar, och de fungerar. Tekniken är fortfarande under utveckling, men om den kommer i praktisk militär användning kan den helt klart bli ett hot mot Stealthplanen, säger Björn Larsson till Ny Teknik.

Vanlig radar bygger på att man sänder ut en energistråle mot ett föremål och mäter reflexen. Det så kallade radarekot kan ses som en blipp på en bildskärm.

Stealth, eller smygteknik, går ut på att avlänka eller absorbera radarstrålen för att den inte ska lämna några reflexer. Det sker bland annat med skrovformen, som ger smygplan ett typiskt utseende.

Den här egenskapen är mindre effektiv mot passiv radar. Hålet i strålningsmönstret går inte att dölja.

- En annan fördel med passiv radar är att man inte sänder ut någon egen signal som kan spåras. Motståndaren vet inte var mottagare eller sändare finns, säger Björn Larsson.

Dessutom är utrustningen billig, för man behöver inga egna sändare. John D Sahr vid University of Washington, som använder tekniken i sin forskning, hävdar att en mottagarenhet i ett system kan kosta mindre än 200 000 kronor. Det är en bråkdel av priset för jämförbar radarutrustning.

Begränsningarna, eller svårigheterna, med passiv radar handlar om räckvidd och signalstyrkor samt om den datorkraft som behövs för att omvandla diffusa störningar i ett radiobrus till tydliga blippar.

Mobiltelefonnätet har fördelen av många sändare men kortare räckvidd. FM- och tevenäten når längre.

Två system har kommit längst i utvecklingen. Det brittiska Celldar, som använder gsm- och 3G-näten, utvecklas gemensamt av flyg- och försvars-jätten BAe Systems och Siemens-ägda telekomforskningsbolaget Roke Manor Research.

Det amerikanska Silent Sentry, som använder teve- och FM-radio-nätet, utvecklas av den ännu större försvarskoncernen Lockheed Martin.

Foi i Sverige utvecklar AASR, associativ apertursyntesradar, som kombinerar aktiv och passiv radar.

Tekniken kallas multistatisk, och innebär att sändare och mottagare finns på olika platser. I systemet finns flera sändare och mottagare som skapar ett eget strålningsmönster, där man kan upptäcka även Stealthplanens skugga.

Är då Stealthtekniken helt överkörd av passiv radar?
- Nej, det är att dra saken för långt, säger Jan Rexander, ansvarig för området smygteknik på Saab, som bygger det förarlösa planet Filur.

Filur är en så kallad teknikdemonstrator, en prototyp som ska testa bland annat smygteknik.

- Först och främst får man försöka hålla sig utanför det passiva systemets räckvidd. Vanlig långdistans-radar kan man ju lura, säger Jan Rexande.

- Ok, man blir upptäckt. Men för att skjuta ner en, måste fienden använda något vapensystem med konventionella metoder, värmesökande sensorer eller radar. Och då kan man lura bort eller avleda de missilerna, då har man nytta av en låg signatur, säger han till Ny Teknik.

Dessutom tror Jan Rexander att det dröjer ytterligare några år innan passiv radar är i drift.

- Men om dessa system blir en realitet blir de en parameter att ta hänsyn till, säger han.

Huruvida passiv radar ingick i den så kallade hotbilden när det svenska smygfartyget korvetten Visby byggdes är hemligt, meddelar Martin Borgh på FMV. Det är också hemligt huruvida Visby avslöjas av passiv radar.

Utvecklingen av tekniken med passiv radar kommer dock att påverka utformningen av framtida fartyg, "i de fall försvarsmakten bedömer att passiv radar är ett hot i den miljö fartyget ska verka i".