Eric Calais, professor i geofysik vid Purdue universitet i staden West Lafayette, i delstaten Indiana, leder den enda  forskargrupp som de senaste två decennierna studerat de två stora förkastningar ( geologiska brottsytor) som finns på ön Hispaniola, där jordbävningsdrabbade Haiti och också Dominikanska republiken ligger.

Calais och hans forskarlag har ett 70-tal stålpinnar monterade i områden längs med förkastningarna Enriquillo och Septentrional på Hispaniola. 

Pinnarna utgör landmarkörer, vars rörelser man kan mäta med hjälp av  GPS (det amerikanska globala satellitpositioneringssystemet).  Rörelser så små som ned till en millimeter registreras, uppger Eric Calais.

Det var uppbyggda spänningar i förkastningen Enriquillo, som sträcker sig i ut med södra Haiti, som orsakade den katastrofala jordbävningen den 12 januari.  Skalvet uppmättes till magnitud 7 och korrigerades senare till 5, 9 på Richter-skalan.

Stora jordbävningar är ovanliga i Karibien. Skalvet anses vara det kraftigaste i området på 200 år. Det följdes också av ett efterskalv på 6,1 på Richter-skalan den 20 januari.

Utbrottet kom sig  sannolikt av låsningar i berggrunden. Sådana uppstår när den nordamerikanska kontinentalplattan trycker mot den karibiska.

Redan 2008 presenterade Purdue-geologerna  vetenskapliga data som visade att stor jordbävning sannolikt var på väg. De kunde dock inte säga när.  Resultaten baserade sig på från massor av mätvärden, som bearbetats i stora datorsimuleringar, och redovisades på en geologisk konferens i Karibien.

De fann att jordbävningen kunde växa till i storleksordning 7, 2 på Richter-skalan och man förvarnade också såväl lokala myndigheter som premiärministern om detta, enligt Eric Calais och Purdue universitet.

—Den här tekniken har funnits på plats därute ( på Hispaniola) i cirka 15 år i den mätposition de nu sitter. Skillnaden nuförtiden är att vi har möjlighet att bearbeta mycket, mycket mer data och betydligt snabbare än vi kunde förut, säger Eric Calais i en intervju på Youtube.

Han berättar också att han och hans team förebereder sig för att i dagarna åka tillbaka till Haiti och studera hur landmarkörerna längs Enriquillo-förkastningen ändrats efter skalven. Detta i syfte att dra lärdomar om mekaniken i det som hänt, säger han.

Han uppger också att det troligtvis tar månader, kanske till och med år, innan jordskorpan i jordbävningsområdet återhämtat sig efter utbrottet.

Eric Calais förväntar sig dessutom att det kommer fler efterskalv som man också har ambitionen att försöka studera tillsammans med geologer från det drabbade Haiti.

Källor: Purdue News, Youtube och Nature.