Ingångslönen för en professor på Irland ligger på ungefär 60 000 kronor. Sedan höjs lönen i garanterade steg upp till ungefär 80 000 kronor i månaden.
- Valet mellan Trinity College i Dublin och en svensk högskola är inte svårt om det är lönen det hänger på, säger Björn Birath, ombudsman på Sveriges universitetslärarförbund.

Irland och flera andra västländerklår de svenska professorslönerna med hästlängder - redan i bruttolöner. Räknar man in köpkraft och skattetryck blir skillnaderna ännu större.
Som Ny Teknik visade i nummer 22 ligger lönespannet för de svenska teknikprofessorerna - som ändå har hyfsade löner jämfört med många andra vetenskapsområden - mellan 30 000 och 84 000 kronor i månaden. Medellönen är drygt 40 000 kronor.

En lön i nivå med det svenska lönesnittet kan en forskare ha långt innan han eller hon nått professorsstatus i USA. Och snittet för de amerikanska professorerna ligger ungefär 25 000 kronor högre.
- Men det som skiljer mest med det svenska lönesystemet är att vi har en så långtgående individualisering, säger Björn Birath. I de flesta andra länder har du en garanterad löneutveckling.

Vid vissa amerikanska universitetfinns lönestegar där lönen ökar med åtta procent vart tredje år. Irland har en lönetrappa i sex steg, och i Tyskland har den 15. En svensk professor har inga som helst garantier.
I Tyskland är visserligen bruttolönerna på ungefär samma nivå som de svenska professorslönerna. Men lägre skatter och andra priser gör att en tysk professor får mer för sina pengar än den svenska.

Trots de bättre lönernaser inte universitetslärarförbundet någon forskarflykt.
- Att färdiga doktorer vistas utomlands är mer regel än undantag. Men de allra flesta kommer tillbaka, det finns annat än lönen som lockar, säger Björn Birath. Forskningsmiljön, utrustningen och möjligheten till garanterad finansiering för själva forskningen kan bidra.

En helt annan värdering av professorerna finns i de forna öststaterna. Nyligen berättade Dagens Nyheter om den ryska stjärnmatematikern Grisja Perelman, som valt att jobba kvar vid universitet i Sankt Petersburg trots en lön på motsvarande 1 000 kronor i månaden och feta erbjudanden från andra länder.
I de baltiska staterna ligger lönerna något högre än i Ryssland, men fortfarande på en bråkdel av de svenska.
- Visserligen räcker pengarna litet längre där, men inte så mycket längre. De flesta akademiker får i princip ha två arbeten för att klara sig, säger Björn Birath.