En energisnål lampa utan miljöskadligt kvicksilver har utvecklats av Göteborgsföretaget Lightlab. Lampan bygger på en ny teknik som kan bli ett alternativ till dagens lågenergilampor, om kvicksilver förbjuds helt och hållet.

I lågenergilampor går en större andel av energin till ljus och mindre till värme. Energibesparingen är bra för miljön. Men lågenergilamporna innehåller miljö- och hälsoskadligt kvicksilver som riskerar att spridas i naturen.

Företaget Lightlab håller på att ta fram en provserie på ett 100-tal lågenergilampor med en ny patenterad teknik som inte bygger på kvicksilver.

Tekniken påminner om bildröret i en teve och kallas fältemission. Hemligheten är Lightlabs nya elektronkanon. Till skillnad från katoden i tevens bildrör är Lightlabs katod kall och gjord av ett kolmaterial.

Företaget vill nu sälja tekniken på licens till tillverkare som kan föra lampan ut till butikshyllorna. Lightlab kan däremot tänka sig att tillverka den speciella katoden.

Lampan har en ganska lång väg kvar till butik. Men om restriktionerna mot kvicksilver skärps ytterligare kan det innebära ett ekonomiskt genombrott för Lightlabs teknik.

I Sverige finns sedan 1997 en så kallad nollvision för kvicksilver. Det innebär att regeringen har föreslagit att användningen av kvicksilver bör avvecklas helt, men har gjort ett undantag för ljuskällor.

Även EU-kommissionen har föreslagit att kvicksilver ska finnas med på unionens lista över prioriterade farliga ämnen som ska fasas ut ur samhället.

Vid en massproduktion bör lampan kosta ungefär lika mycket som dagens lågenergilampor, bedömer företaget efter att ha räknat på vilka komponenter man stoppat in i lampan.

Trots avsaknaden av kvicksilver bör man inte slänga en katodlampa i soporna. Lampan innehåller ungefär samma elektronik som vanliga lågenergilampor, och denna kan fortfarande innehålla miljöskadliga metaller och organiska ämnen.

Idag ryms elektroniken i en ganska klumpig cylinder mellan själva lampan och sockeln. Det blir den licensierade tillverkarens uppgift att ge lampan en formgivning som gör den mer kompakt och passar masstillverkning, berättar Gunnar Forsberg.

Enligt honom har elektronstråletekniken flera fördelar. Den har ungefär samma verkningsgrad som dagens lågenergilampor. Men dessa tappar verkningsgrad när de görs svagare än 11 watt. Det problemet har inte katodtekniken, hävdar han.

Till skillnad från lysrör och lågenergilampor är tekniken inte heller lika bunden till en speciell form. Katodlamporna kan också göras lika små som en diod.

Lamporna tänds direkt och ljusstyrkan kan regleras steglöst. Detta är idag endast möjligt med traditionella glödlampor eller lysrör med HF-don (NyT 2000:47).

Det är också ganska enkelt att ge lampan en skräddarsydd färg, från klara färger till tempererade vita.

En annan väsentlig skillnad mot vanliga lågenergilampor är att katodlampan är mindre känslig för temperaturväxlingar. I minusgrader kan det vara svårt att tända kompaktlysrör och de får också sämre verkningsgrad.