38 Faxen
Publicerad 16 december 1999 13:42
Av Niklas Rudemo 08-796 66 84
1907 fick Londontidningen Daily Mirror ett fotografi från Paris skickat via telekabel. Det var första gången en tidning skickade bilder på elektronisk väg. Bara fem år tidigare, 1902, hade tysken Arthur Korn framställt den första telefaxen.
Korn var visserligen inte först med bildöverföring på elektrisk väg. Redan 1843 fick skotten Alexander Bain patent på en "Automatisk elektromekanisk registrerande telegraf". Men vid denna tid fanns det ingen metod för att avläsa de mörka respektive ljusa delarna av trycksvärtan på ett papper. Istället var Bains uppfinning begränsad till att överföra original där trycksvärtan var elektriskt ledande. Det gjorde att Bains uppfinning, liksom senare förbättringar av den, aldrig blev praktiskt användbar.
Det revolutionerande med Korns uppfinning var att han utnyttjade den fotoelektriska effekten, som upptäckts några decennier tidigare. Med sin fotoelektriska avsökning kunde Korns apparat läsa av vanliga tryckta papper.
Redan 1910, åtta år efter uppfinningen, fanns det etablerade tjänster för "telefoto" mellan Paris, London och Berlin. 1922 lyckades Korn överföra bilder över Atlanten via radio. 1936 startades den första telefototjänsten i Sverige.
I USA trodde flera företag på 1920- och 1930-talen att telefaxen snart skulle bli en stor konsumentprodukt. Men det kom att dröja till 1972 innan faxen var redo för massmarknaden. Då öppnade det japanska televerket sitt nät för telefaxapparater. För japanerna var faxen mycket användbar; deras skrivtecknen lämpade sig dåligt för telexöverföringar. Samtidigt fanns det nu även en standard för faxar, Grupp 1, vilket gjorde att faxapparater av olika märken kunde kommunicera med varandra.
I Sverige öppnades telenätet för faxar 1979. Då fanns cirka 600 faxar i landet. Under slutet av 1980-talet exploderade försäljningen: 1985 fanns 7 000 apparater, vid decenniets slut var antalet 80 000. Idag är gamla Televerkets monopol borta och någon exakt statistik finns därför inte. Men apparaterna räknas i hundratusentals och säljer som aldrig förr.
Hastigheten har också ökat. De tidiga Grupp 1-faxarna tog sex minuter på sig att överföra en A4-sida. Moderna kontorsfaxar idag tar bara ett tiotal sekunder på sig.
1907 fick Londontidningen Daily Mirror ett fotografi från Paris skickat via telekabel. Det var första gången en tidning skickade bilder på elektronisk väg. Bara fem år tidigare, 1902, hade tysken Arthur Korn framställt den första telefaxen.
Korn var visserligen inte först med bildöverföring på elektrisk väg. Redan 1843 fick skotten Alexander Bain patent på en "Automatisk elektromekanisk registrerande telegraf". Men vid denna tid fanns det ingen metod för att avläsa de mörka respektive ljusa delarna av trycksvärtan på ett papper. Istället var Bains uppfinning begränsad till att överföra original där trycksvärtan var elektriskt ledande. Det gjorde att Bains uppfinning, liksom senare förbättringar av den, aldrig blev praktiskt användbar.
Det revolutionerande med Korns uppfinning var att han utnyttjade den fotoelektriska effekten, som upptäckts några decennier tidigare. Med sin fotoelektriska avsökning kunde Korns apparat läsa av vanliga tryckta papper.
Redan 1910, åtta år efter uppfinningen, fanns det etablerade tjänster för "telefoto" mellan Paris, London och Berlin. 1922 lyckades Korn överföra bilder över Atlanten via radio. 1936 startades den första telefototjänsten i Sverige.
I USA trodde flera företag på 1920- och 1930-talen att telefaxen snart skulle bli en stor konsumentprodukt. Men det kom att dröja till 1972 innan faxen var redo för massmarknaden. Då öppnade det japanska televerket sitt nät för telefaxapparater. För japanerna var faxen mycket användbar; deras skrivtecknen lämpade sig dåligt för telexöverföringar. Samtidigt fanns det nu även en standard för faxar, Grupp 1, vilket gjorde att faxapparater av olika märken kunde kommunicera med varandra.
I Sverige öppnades telenätet för faxar 1979. Då fanns cirka 600 faxar i landet. Under slutet av 1980-talet exploderade försäljningen: 1985 fanns 7 000 apparater, vid decenniets slut var antalet 80 000. Idag är gamla Televerkets monopol borta och någon exakt statistik finns därför inte. Men apparaterna räknas i hundratusentals och säljer som aldrig förr.
Hastigheten har också ökat. De tidiga Grupp 1-faxarna tog sex minuter på sig att överföra en A4-sida. Moderna kontorsfaxar idag tar bara ett tiotal sekunder på sig.
Ny Teknik Jobb
Bloggar som länkar hit
