Laboratorieassistenten Erik Wallenberg hade ingen lätt uppgift. Ruben Rausing, hans högste chef på det ledande förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing, ville se sin vision förverkligad: en engångsförpackning för mjölk i papp. Den skulle vara billig, hygienisk, inte läcka och materialåtgången måste vara minimal.

Trots att Erik Wallenbergvar sjuk och febrig kunde han inte släppa problemet. En papperstub tog form. Om den veks nedtill och åt motsatt håll upptill fick den formen av en pyramid. Tetraedern som förpackning var född.

Året var 1944. Ruben Rausing hade fått sin idé från USA där mjölk börjat säljas i förpackningar av vaxat papper.

"För dyrt", slog Ruben fast och gav sina ingenjörer order om att utveckla en billigare lösning.

Han anade inte att fransmännen, mer än 50 år senare, skulle hälla upp vin ur tetraederns efterföljare, den tegelstensformade briken. Och att juice, krossade tomater och till och med fetaost skulle förpackas i Tetra Paks maskiner.

Nej, han hade fullt upp med läckande förpackningar, svårhanterliga plastlaminat, klagande husmödrar och krånglande maskiner. "Köp Tetra Pak så har ni alltid mjölk på bordet", blev ett talesätt.

Den kontinuerliga fyllningen var en lysande idé, men svår att få att fungera i praktiken.

Först 1952 kunde den första tetraedermaskinen levereras med häst och vagn till Lunds mejeri.

Under 1950- och 60-talen blödde Tetra Pak pengar. Försäljningen var blygsam i förhållande till utvecklingskostnaderna. I labbet slet ingenjörerna med Tetra Paks verkliga världssensation, den aseptiska förpackningen. Ingen hade tidigare konstruerat en helt steril förpackningsmaskin med löpande bana. Pappret leddes genom ett bad av vätesuperoxid. Aseptiken öppnade en enorm marknad över hela världen. Den nya UHT-metoden, där mjölken hettades upp till 140 grader i ett par sekunder och sedan fylldes i en steril förpackning, gjorde det möjligt att transportera och förvara mjölk i rumstemperatur utan att den blev dålig.

1998 flöt mer än 80 miljarder liter flytande livsmedel genom Tetra Paks maskiner. Omsättningen var 62 miljarder kronor.

Erik Wallenbergs tetraeder var första steget mot ett av världens mest framgångsrika industriföretag. Om hans uppfinning lär den danske nobelpristagaren i fysik, Niels Bohr ha sagt: "Jag har aldrig sett en så förnämlig praktisk tillämpning av en matematisk idé."