Den fastnar i alla hörn, bullrar och är krånglig att få in i ett städskåp. När påsarna är slut är det nästan omöjligt att hitta nya. Varje modell har sin egen variant.
 
Ändå finns den i varje hem. Dammsugaren rullade in på bred front i de svenska hushållen under 1940- och 1950-talen. Försäljarna från Electrolux gick från dörr till dörr och demonstrerade hur lätt och effektivt smutsen sögs in och försvann.
 
Dammsugaren var ett rationellt städhjälpmedel som passade den yrkesarbetande kvinnan. Ut åkte kvast och mattpiskare tillsammans med husmorsidealet.
 
Principen att suga smuts är känd sedan länge. De första dammapparaterna dök upp i slutet av 1800-talet. Det var stora och klumpiga hästdragna maskiner som drevs med bensin.
 
1901 fick en engelsman, H.C. Booth, patent på den första dammsugaren som drevs med en elektrisk pump.
 
I USA konstruerade städaren Murray Spangler en apparat som sög in dammet i en påse.
 
Patentet sålde han till William Hoover 1908.
 
Elektrifieringen banade väg för elektriska hushållsapparater. Här hemma funderade Axel Wenner-Gren på hur han skulle få ut en dammsugare till varje hem.
 
Grunden till Electrolux lades med Modell I som började säljas 1913. Det var en stående maskin på 14 kilo där pumpen ersatts av en fläkt.
 
Efterföljarna blev lättare och mer effektiva. 1921 var den moderna dammsugaren född. Den gick på medar och var anpassad till masstillverkning. Sedan dess har konstruktionen förbättrats, men inte ändrats i grunden. De senaste modellerna har supereffektiva filter av gore tex-membran eller glasfiber. Enligt tillverkarna är luften renare när den kommer ut än när den kommer in.
 
Om det verkligen är sant håller Astma och allergiförbundet på att testa med hjälp av Statens provningsinstitut i Borås.