Slaget vid Stalingrad 1942 satte punkt för nazisternas storvulna planer på en motoriserad folkgemenskap.

Den väldiga utbyggnaden av "Reichsautobahn" kunde inte längre fortsätta. Det dröjde en bit in på 1950-talet innan motorvägsbyggena tog fart på allvar igen.

Och då var inte den lilla Volkswagenbilen norm längre. Den bilen, dess motorstyrka, köregenskaper och mycket annat, var måttstocken när de tyska vägingenjörerna beräknade lutningar på ramper och backar, radier och doseringer av kurvor med mera.

Än i dag finns många tiotals mil av Autobahn, framförallt i de östra delarna av Tyskland, som byggts med Volkswagen som norm.

Världens första motorvägsbygge var dock inget nazistiskt projekt. Den byggdes under mellankrigstidens socialdemokratiska period i Tyskland. 1921 var motorvägen färdigbyggd, en 19 kilometer lång vägsträcka strax utanför Berlin. Den är ännu i dag i bruk och används då och då till motortävlingar.

Men nazistregeringen såg utbyggnaden av Autobahnnätet som ett militärstrategiskt projekt - att snabbt kunna transportera motoriserade trupper till frontavsnitten.

Italien, framförallt under Mussolini, låg hack i häl på Tyskland när det gällde motorvägsutbyggnad. Den första italienska autostradan, 230 kilometer mellan Milano och Comosjön, var färdig 1924.

Andra europeiska länder, liksom USA, låg många år efter. Först 1937 invigdes den första motorvägsträckan i USA, "The Pennsylvania Turnpike". Samma år var den första europeiska motorvägen utanför Tyskland eller Italien klar - mellan Ostende och Bryssel i Belgien.

Den första svenska motorvägen var klar 1953. Den går mellan Malmö och Lund. Byggd på tyskt vis av betong med skarvar i vägbanan.

I dag har det svenska motorvägsnätet vuxit till totalt 975 kilometer.

Tyska Autobahn omfattar hela 11 000 kilometer. Det är 8 000 kilometer längre än vid tiden för slaget vid Stalingrad.