Piip, piip, piip... 4 oktober 1957 hördes ett entonigt ljud från rymden för allra första gången. Det kom från Sputnik, den första konstgjorda satelliten. Världen häpnade, Sovjet jublade och i USA möttes pipandet med mycket stor irritation.
 
Det var under det kalla krigets kallare dagar när USAs rymdtekniker kämpade hårt med Sovjetunionen för att bli först och bäst i rymden. En kapplöpning som blev en rivstart för utvecklingen av satelliter.
 
Sputniks sändarfrekvens spreds snabbt över världen och snart satt rymdentusiaster och radioter världen runt och lyssnade på pipandet från rymden. Vi var många som rattade in sändaren på kortvågsradion även i Sverige.
 
Redan dagen efter Sputnik lovade raketexperten Werner von Braun att USA skulle ha sin första satellit uppe inom 60 dagar. Men den amerikanska tidtabellen sprack och Explorer-1 lyftes upp med raketen Juno-1 från Cape Canaveral först den 31 januari 1958. I december samma år lyfter USA också upp satelliten Score med en liten bandspelare ombord. Den sände ett inspelat julbudskap från president Eisenhower, den första människorösten från rymden.
 
Till USAs stora förtret behåller Sovjetunionen ledningen i satellitutvecklingen. 3 november 1957, bara en månad efter Sputnik, skjuter man upp Sputnik-2 med den första levande rymdvarelsen, hunden Laika, ombord. Den 2 januari 1959 startas sedan den första färden med den första utomjordiska satelliten, rymdsonden Lunik-1. Den bryter sig ur jordens dragningskraft men blir ett halvt misslyckande när den missar månen med 5 000 kilometer och går in i en bana runt solen.
 
Sovjet sänder den 12 april 1961 upp den första bemannade satelliten, rymdkapseln Vostok-1, med löjtnanten Jurij Gagarin ombord och tar ner honom lyckligt igen.