Kromosom 22 blev först. I december 1999 kunde forskarna för första gången presentera den genetiska kartan över en av människans 23 kromosomer.
 
Kartläggningen av den mänskliga arvsmassan har pågått i tio år inom Hugo-projektet. 2003 ska kartan över arvsmassans tre miljarder baspar vara klar.
 
Kunskapen om DNA revolutionerar sjukvården. I takt med att funktionen hos generna blir kända kan allt fler sjukdomar botas.
 
Det har knappt gått 30 år sedan forskarna för första gången lyckades överföra en gen från en levande organism till en annan.
 
Idag är gentekniken vardagsmat. I tusentals labb runt om i världen klipper och klistrar forskarna med gener och skapar nya egenskaper hos växter och djur.
 
Utvecklingen går rasande snabbt. Och i forskningens kölvattens förs en intensiv debatt om genmanipulerade organismer - GMO.
 
Debatten handlar om det är etiskt försvarbart att plocka gener från en ishavsfisk till en tomatplanta för att få den mer frosttålig. Och om hur ekosystemet påverkas på lång sikt när genetiskt modifierade växter och djur sprider sig till sina vilda släktingar.
 
Sedan urminnes tider har människan ägnat sig åt växtförädling och djuravel. Gentekniken har gjort det möjligt att skapa önskade egenskaper snabbt och med stor precision. Hittills har det mest handlat om grödor som tål ogräsbekämpningsmedel. Nu kommer också livsmedel med hälsosam fettsammansättning eller med extra vitaminer.
 
En rad upptäckter under 1900-talet har lagt grunden till gentekniken. 1953 upptäckte Francis Crick och James Watson hur DNA-molekylen är uppbyggd i form av en dubbelspiral. 1966 hade forskarna knäckt den genetiska koden, det vill säga hur generna i DNA kopieras och kodar för kroppens proteiner. Tack vare upptäckten av restriktionsenzymer som klipper DNA-kedjan vid ett visst givet läge kunde två forskargrupper överföra de första generna från en organism till en annan 1972.