Den 2 december 1942 kl 15:25 lyckades en forskargrupp, ledd av nobelpristagaren Enrico Fermi, genomföra världens första kontrollerade kärnklyvning vid universitetet i Chicago. De kunskaperna ledde först till utvecklingen av atombomben men också till den civila kärnkraften.

Nazismens framväxt i länder som Tyskland, Italien och Österrike på 1930-talet gjorde att många toppforskare flydde till USA. Italienaren Enrico Fermi, som fick en historisk roll när det gäller kärntekniken, var en av flyktingarna.

Forskarna i Chicago använde rent, naturligt uran som bränsle och grafit som moderator, bromsmaterial, för neutronerna i denna världens första kärnreaktor. Den hade formen av ett tillplattat klot med höjden 616 centimeter och diametern 776 centimeter.

År 1953 föreslog USAs dåvarande president Eisenhower ett program för atomens fredliga användning. Förutom tillgång till kunskaperna skulle deltagande nationer förbinda sig att uppfylla vissa inspektionsvillkor för att förhindra tillverkning av kärnvapen.

Till en början baserades utvecklingen på naturligt uran med tungt vatten som moderator. Det var också den svenska linjen till en början. De svenska planerna innehöll också tankar på egna kärnvapen.

I USA övergick man rätt snart till lättvattenreaktorer, med anrikat uran 235 som bränsle och vanligt vatten som moderator. Det visade sig vara en mer utvecklingsbar teknik som flertalet länder övergick till. Omkring 90 procent av världens kärnkraftverk har lättvattenreaktorer.

Förutom RI, en forskningsreaktor på KTH mitt i Stockholm, hann Sverige få igång en liten kommersiell anläggning baserad på naturligt uran och tungt vatten. Det var ett kraftvärmeverk för både el och värme som låg i Ågesta, söder om Stockholm. Anläggningen var i drift åren 1965 - 1974.

Den första svenska kärnkraftreaktorn för enbart elproduktion och baserad på lättvattenteknik togs i drift år 1972 i Oskarshamn. Sverige har idag 11 reaktorer i drift. De två senaste, Oskarshamn 3 och Forsmark 3, togs i drift 1985.

Under 1970-talet började riskerna med kärnkraften och problemet att ta hand om avfallet att diskuteras på allvar. Avfallet måste skyddas från allt levande i hundratusentals år. Efter en allvarlig olycka i kraftverket Three Mile Island i USA 1979 fick Sverige en folkomröstning om kärnkraften år 1980.

Resultatet av folkomröstningenledde till ett riksdagsbeslut att kärnkraften i Sverige skulle var helt avvecklad till år 2010. Den begränsningen gäller inte längre efter senare politiska beslut. Barsebäck 1 stängdes den 1 december i år och Barsebäck 2 ska stängas senast den 1 juli år 2001. Någon ytterligare avstängning av den svenska kärnkraften finns ännu inte beslutad.

1986 skedde världens hittills största kärnkraftolycka i Tjernobyl, Ukraina, då en reaktor havererade helt till följd av experiment med dålig kontroll. Stora radioaktiva utsläpp som delvis drabbade Sverige blev följden. Tjernobylolyckan ledde till omfattande skärpning av säkerheten vid kärnkraftverken världen över. Olyckan medförde också att utbyggnaden av kärnkraften världen över minskade kraftigt.

Nu finns 437 reaktorer i drift i världen. Kärnkraften svarar i dag för cirka sju procent av världens energiförsörjning.