P-pillret förknippas i västvärlden främst med sexuell frigörelse och kvinnlig jämställdhet. Men globalt bidrar pillret också till ökat välstånd och mindre miljöförstöring. För inte så länge sedan utmålades befolkningsexplosionen som en fara värre än atombomben. I dag har vi lyckats desarmera åtminstone den ena bomben.

I likhet med andra stora uppfinningar är p-pillret ingen snilleblixt, utan resultatet av en lång utveckling. Som fortfarande pågår.

Redan i början av seklet kände man till att ägglossningen påverkas av könshormoner. Men det dröjde till efter andra världskriget innan industrin lyckades få fram verksamma hormonpiller. Kombination av kvinnligt könshormon och gulkroppshormon hindrar hypofysens produktion av det hormon som stimulerar ägglossningen. Dessutom påverkas livmodershalsens sekret så att spermierna stoppas.

P-pillren provades ut på fattiga kvinnor i Costa Ricas slumområden under 1950-talet. Det första kombinerade p-pillret introducerades 1958 i USA. I Sverige lanserades pillret 1964, och blev snabbt ett av de mest använda preventivmedlen.

Trots ideologiskt och religiöst motstånd har pillret rullat jorden runt, och hör nu till morgonrutinen bland kvinnor i Calcuttas slumkvarter och Beverly Hills lyxvillor.

Men fortfarande är det förbjudet i en lång rad länder. Så sent som 1999 blev pillret tillåtet i Japan.

P-pillrets globala roll skall också ses mot bakgrund av den ojämnt fördelade befolkningstillväxten.

Kvinnans förmåga att föda 10-20 barn under sin livstid var i årtusenden en förutsättning för människans fortlevnad. De flesta dog ändå i späd ålder till följd av hunger eller sjukdomar.

När levnadsstandarden ökade, exempelvis på grund av förändrat klimat, föddes och överlevde fler barn. Efter ett tag ökade konkurrensen om maten.

I många kulturer försökte man begränsa barnafödandet på olika vis. Ett sätt var att förbjuda kvinnan eller mannen att ha samlag under vissa perioder av livet. Ett annat var att separera männen i arméer eller slavarbete. Men även olika preventivmedel och abortmetoder kom till bruk.

I dag kan jorden föda tiotals miljarder människor. Men vi kan inte ge välstånd och en god miljö till alla.

För kvinnan i den industrialiserade världen är pillret en hävstång till jämställdhet med mannen. Hon kan själv välja om och när hon vill skaffa barn. Hon kan planera utbildning och karriär på nästan samma villkor som mannen. Och tillfälliga bekantskaper eller en blöt kväll på krogen riskerar inte att resultera i en oönskad graviditet.

I u-världen kan pillret innebära en ännu större förändring. Färre barn innebär att kvinnan blir mindre fjättrad till hem och man. Dessutom är pillret ett alternativ till aborter. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att en halv miljon kvinnor varje år dör till följd av slarvigt utförda aborter. Pillret är här oftast det enda alternativet till sterilisering.

Sterilisering är dock något som få män frivilligt går med på. I de flesta muslimska länder är det otänkbart även för kvinnan.

P-pillret är nu på väg att skapa en förändrad åldersstruktur i många länder. När andelen barn inte ständigt ökar förvandlas ålderspyramiden till en ålderspelare.

Det innebär att allt färre yrkesarbetande skall försörja allt fler åld-ringar. Den effekten dämpas dock temporärt genom att färre barn också betyder att hemmafruar förvandlas till yrkesarbetande kvinnor.

Men p-pillret är inte någon oproblematisk gåva till mänskligheten. Dels är det ett trubbigt medicinskt medel som påverkar stora delar av kvinnans kropp. Dels skapar den nya sexuella vanor och attityder. Den sexuella frigörelsens för- och nackdelar är ett ständigt ämne för diskussioner.

Trots att p-pillret dagligen används av minst 100 miljoner kvinnor, vet man inte riktigt hur det påverkar hälsan på lång sikt.

Bland kända biverkningar märks ökad risk för blodproppar samt sänkt sexlust och förändringar i humöret. Med åren har därför halten av hormoner i pillren minskat.

Men man har även upptäckt positiva medicinska biverkningar, som att risken för vissa typer av tumörer minskar.