Det elektroniska seklet började 1904 med vakuumdiodens tillkomst. Marconis medarbetare, Ambrose Fleming, satte då in två elektroder, varav den ena hettades upp med en värmespiral, i ett lufttomt glasrör. På så sätt kunde strömmen gå från den varma katoden till anoden, men inte tvärtom.

Inom radiotekniken kom vakuumdioden snabbt till användning. Det enkla röret sattes i radiomottagarens detektorkrets, vilket gjorde det lättare att skilja ut och hålla fast vid rätt frekvens i eterns myller av signaler.

Det dröjde inte mer än tre år innan fransk-amerikanen Lee de Forest satte in ytterligare en elektrod, ett "galler" mellan de två första. Därmed var "trioden" född. Det var trioden med sitt galler som satte fart på århundradets elektroniska revolution.

Med gallrets hjälp kunde strömmen genom röret styras. En liten variation av gallerspänningen gav stora förändringar i anodströmmen; förstärkarröret var uppfunnet.

Forest döpte sin uppfinning till "audion", eftersom ljudet i radion blev så väsentligt mycket bättre med glasrörets hjälp. Naturligtvis användes radioröret som ljudförstärkare men ur teknisk synpunkt fick röret störst betydelse i oscillatorn.

Oscillatorns svängning kunde ställas in på en hög, fast frekvens. Och när denna frekvens blandades ihop med radiosignalerna från antennen kunde radiokanalerna skiljas ut med stor noggrannhet. Kopplingarna blev alltmer sofistikerade och under 1910-talet uppfanns den effektiva "superheterodynen".

Det var i radiomottagarna som rören först kom till användning. De enkla och bra rörapparaterna bidrog starkt till rundradions stora genombrott på tjugotalet.

Alltfler galler sattes in i radiorören. Tetroder, pentoder, och hexoder, med motsvarande antal galler, såg dagens ljus. Därmed kunde elektronströmmarna regleras alltmer sofistikerat och flera funktioner kunde byggas in i ett enda rör. Förstärkare, detektorer, blandare och modulatorer byggdes ihop i alla tänkbara kombinationer.

Genom att belägga insidan av glasröret med fosfor så blev de elektriska signalerna synliga. Det "magiska ögat" visade när signalstyrken var som bäst i radion. Och katodstråleröret kunde åskådliggöra formen på elektriska signaler (oscilloskopet) och ekot från utsända radiovågor (radarn).

Från katodstråleröret är steget inte långt till tevens bildrör och datorns bildskärm.

Den första elektroniska datamaskinen byggdes med radiorör. Eniac, som togs i bruk 1946, hade 18 000 elektronrör och förbrukade 140 000 watt. Det visade sig bland annat när en sovjetisk stridsflygare på åttiotalet hoppade av till Japan med sitt krigsflygplan av senaste modell. Planet plockades isär in i minsta detalj av nyfikna amerikaner. De skrattade gott åt ryssarna när de såg flygelektronikens radiorör. Men skrattet fastnade i halsen när de insåg att rören var mycket tåligare än amerikanarnas egna halvledare.