Det är lördagskväll och familjen sitter samlad.

Signaturmelodin till den populära teveserien Champion har just kört igång. Men där finns ingen tevemottagare. Bara en enkel högtalare.

Teven står inne i grannens vardagsrum. Från en kontakt på baksidan av teven slingrar sig en sladd in till den församlade familjens nyligen uppsatta högtalare.

Platsen är ett radhusområde i Bagarmossen utanför Stockholm. Året är 1958.

Teven är den senaste moderniteten och signalerar framtid. Det vill man inte missa. Även om man råkar sakna själva teveapparaten.

Det var det här året, 1958, som teven fick sitt stora genombrott i Sverige. Draghjälpen var fotbolls-VM med finalen där Sverige mötte Brasilien på Råsunda i Stockholm.

De reguljära sändningarna i Sverige kom igång 1956 vilket var ganska sent jämfört med omvärlden. I London startade exempelvis BBC sina sändningar redan 1932.

Det var också i Storbritannien den moderna televisionen föddes. Främst genom insatser av skotten John Baird. 1926 lyckades han överföra en rörlig bild från ett rum till ett annat. Två år senare kunde han sända televisionsbilder över Atlanten från London till New York. Baird demonstrerade även färgsändningar 1928.

John Baird hade emellertid valt en teknik som visade sig vara en återvändsgränd. Hans system var mekaniskt. "Kameran" bestod av en snurrande skiva försedd med spiralformigt placerade hål. Det reflekterade ljuset från det "fotograferade" objektet föll genom hålen på en fotocell. De elektriska impulserna från den styrde en lampa som projicerade en bild genom en annan snurrande skiva, identisk med den som användes i "kameran".

Den person som tog språnget från mekanisk till elektronisk television var ryssen Vladimir Zworykin. Han konstruerade både det första helelektroniska mottagarbildröret och det första praktiskt användbara televisions-kameraröret. Det var 1931.

Men de grundläggande principerna för bildöverföring på elektrisk väg formulerades redan i mitten av 1800-talet. Det var John Bairds landsman Alexander Bain som 1843 redogjorde för hur man punktvis skulle kunna avkänna bilder och överföra dem elektriskt. Han saknade emellertid tekniska möjligheter att omsätta sin idé i praktiken.

Den enda svensk som hittas i litteraturen om den tidiga tevehistorien är Jöns Jacob Berzelius. 1817 upptäckte han grundämnet selen som gjorde det möjligt att konstruera de första fotocellerna. I och med det hade forskarna fått ett medel att omforma ljussignaler till elektriska signaler. Men det var de två engelsmännen Smith och May som upptäckte hur ljus kunde förändra motståndet i selen. Så Berzelius insats får nog mer betraktas som en fotnot i tevehistorien.

En händelse som definitivt inte bara är en fotnot är uppskjutningen av den första tevesatelliten Telstar 1962.

Nu blev televisionen en global företeelse och förvandlades till det viktigaste verktyget för att ge jordens befolkning gemensamma referensramar i form av underhållning och information.

Nu nöjer sig inte den lördagsförsamlade familjen med en högtalare kopplad till grannens teve. På skjultaken i de stora slumstäderna utanför Bombay finns något nytt. Meterstora parabolantenner. Primitivt ihopsnickrade av ståltrådsnät. Men de fungerar och skapar nya attityd-er och idéer om en bättre värld förmedlade från platser långt fjärran från Indiens västkust.