Trots att billiga bläckstråleskrivare ger dyra utskrifter kan de löna sig. Förutsättningen är att man bara skriver ut några papper då och då.

De allra billigaste bläckstråleskrivarna för fyrfärg kostar under 700 kronor. En av skrivarna i Ny Tekniks översikt går till och med att få tag på för bara fyra hundralappar.

De billigaste skrivarna ger i stället dyra utskrifter. Men för den som bara skriver ut några papper då och då kan det löna sig i alla fall.

Det krävs att mer än 100 A4-sidor skrivs ut varje månad för att det ska vara lönsamt att satsa på en skrivare i
1 500-2 000-kronorsklassen.

För att se tabellen klicka här

Ny Tekniks översikt omfattar fem skrivare från de fyra dominerande tillverkarna i den lägsta prisklassen. Det är Canon, HP, Epson och Lexmark.

Lexmark har två olika typer av skrivare i denna prisklass, en med och en utan svart bläckkassett.

Modellen Z13 har bara en patron med de tre grundfärgerna cyan, magenta och gul. Skrivaren framställer svart genom att dessa tre färger blandas. Därför blir det dyrt att även skriva ut vanlig svart text med Z13.

Det är inte många papper per månad man behöver skriva ut för att det ska löna sig att satsa den hundralapp extra som Lexmarks modell Z23e kostar. Denna skrivare är mera jämförbar med testets övriga som har två olika bläckkassetter, en för svart färg och en med de tre grundfärgerna.

Det som gör Lexmarkskrivarna speciella är att de klarar att skriva ut med högst upplösning av de skrivare som är med i testet. Z13 klarar 1 200 dpi (dots per inches, punkter per tum). Z23e har till och med dubbelt så hög upplösning i den horisontella skrivriktningen. Detta duger för att skriva ut foto med bra kvalitet.

Canon S100 är den billigaste skrivaren. Den går att få tag på för 390 kronor. Men det är också den skrivare som producerar sämst upplösning. Vertikalt, i papprets längdriktning klarar den bara 360 dpi. Horisontellt är upplösningen dock 720 dpi. Men den upplösningen duger inte till foton, möjligtvis enklare grafik.
Canonskrivaren har dock de billigaste bläckkassetterna i kronor räknat. Bara 280 kronor för båda två tillsammans. Det är bra att slippa lägga ut massor av pengar i förväg för den som skriver ut sällan.

Kassetterna räcker dock bara till drygt hundra utskrifter. Att skriva ut en enda större rapport kan alltså då kräva byte av bläckkassetter mitt i utskriften.

Den som ändrar sig och plötsligt vill skriva ut mycket utan färger kan dock byta till en specialkassett som bara innehåller svart. Den är dyrare, men klarar över 700 sidor.

HP-skrivaren Deskjet 845 C är den som enligt specifikationerna ska ha bäst driftsekonomi. Bläcket till en vanlig textsida med bara svart kostar 56 öre. Om det är färg i stället så blir utskriftspriset 84 öre per sida.

Men denna skrivare är också den som är dyrast i inköp. Den går att få tag på för 699 kronor inklusive moms. Även bläckkassetterna till 845C är dyrast bland skrivarna i denna översikt. Dessa kostar också 699 kronor.

Epsons C20UX hamnar i mitten på alla värden när man jämför de olika lågprisskrivarna. Denna 500-kronorsskrivare går dock bara att använda till Windowsdatorer.

När bläckstråletekniken var ny så krånglade skrivarna mycket. Det blev ofta en massa kladd vid utskrifterna och återkommande rengöring av skrivarhuvudet var en vanlig syssla på kontoret.

Numera har tekniken stabiliserat sig så att det sällan krånglar. Kvaliten blir också riktigt bra även på utskrifterna från de här allra billigaste skrivarna.

Skrivarna i översikten är genomgående snabba på att skriva ut korrektursidor i låg upplösning. Vissa klarar då upp till åtta sidor per minut när bara svart färg används.

Men när kravet på grafik, färger och kvalitet ökar, så minskar också hastigheten drastiskt. Räkna med att det kan bli rejält långsamt, ibland många minuter, att få ut ett fyrfärgsfoto i högsta upplösningen.

Samtliga skrivare ansluter till datorn via usb-porten, vilket gör det enkelt att flytta dem mellan olika datorer på det lilla kontoret.

Utskrifterna från skrivarna i översikten är mycket dyra i jämförelse med dem från andra dyrare skrivare.

Driftskostnaden för skrivare som kostar någon eller några tusenlappar i inköp kan vara mindre än en tiondel jämfört med den dyraste skrivaren i översikten.

Den som räknar med att ha sin skrivare i ett par år behöver bara göra mer än fem utskrifter per arbetsdag, eller över 100 per månad, för att det ska löna sig att satsa på en dyrare skrivare. Då blir utskrifterna också snabbare och snyggare.

Om utskriftsbehovet är ännu större än så, är bläckstråletekniken inte alls aktuell. Då är i stället en laserskrivare det bästa alternativet.

Till utskriftspriset måste man också lägga cirka 10 öre i papperskostnad per A4-ark. Vill man ha glansiga, snygga fotoutskrifter kan ett ark i stället kosta 5 kronor styck. Och fotoutskrifter täcker också pappret med mera bläck.

Vanligtvis räknar man med fem procents täckningsgrad per färg och då är det vanlig text som skrivs ut. För ett foto kan täckningen vara femtio procent eller mera och då räcker inte kassetterna långt. Kostnaden för utskrift stiger i motsvarande grad.

I något fall kan det bli så att en färgkassett bara räcker till ett tiotal sidor om det är färgfoton som skrivs ut.

Speciellt oekonomisk blir tekniken med en enda kassett för de tre grundfärgerna när utskrifterna domineras av bara en enda färg. Det kan vara en logotyp eller annan affärsgrafik för företaget som slösar mer på bläcket för en av färgerna. Även om det finns bläck kvar för de två andra färgerna får man byta hela kassetten i alla fall. Enligt Canon är det vanligt att mindre än hälften av bläcket i en trefärgskassett är förbrukat när en av färgerna tar slut.

Det är också lätt att glömma bort kostnaden i timlön för att gå iväg och hämta sina utskrifter vid en på kontoret centralt placerad, men dyr och snabb skrivare. En kontorsanställd kostar många kronor i minuten för ett företag. Då kan en utskriftskostnad på en krona sidan vara billigt om skrivaren är placerad på skrivbordet vid datorn.