Genom att lägga kårvalet på nätet hoppas Umeå Studentkår väcka ett idag slumrande intresse för kårpolitik. Om en vecka kan 12 500 studenter börja rösta i burken hemma på skrivbordet. Det är samtidigt Sveriges första stora test av e-demokrati. Myndigheter och forskare står på rad för att få utvärdera.

En gång i tiden kallades Umeå Universitet "det röda universitetet". Det var i 68-svepet. "Alla" var engagerade och valdeltagandet låg på uppåt 70 procent. Sedan dess har intresset svalnat. De senaste två decennierna har siffrorna pendlat någonstans runt tioprocentsstrecket.

Med de siffrorna är Umeå inte på något vis unikt. Det ser likadant ut över praktiskt taget hela landet. Något bättre i små kårer med personval, liksom i kårer med liten och väl definierad målgrupp.

- Förra året lyckades vi öka till elva och en halvprocent . Men jag vet inte om det är en ökning att skryta om egentligen, säger Markus Hällgren, vice ordförande i Umeå Studentkår. Nätvalet ska bli vändningen är det tänkt. Nu slipper studenterna trava iväg till någon av de sex vallokalerna på campus på utsatt dag. De kan rösta när de själva har tid och lust. Medan spagettivattnet kokar. Kårens mål att få 17 procent av sina medlemmar att rösta.

Att just Umeå Studentkår gör det första stora testet av e-demokrati i Sverige är en fråga om tajming.

Strax efter att kåren började undersöka möjligheterna för ett nätval kom justitiedepartementets valtekniska utredning. Den efterlyste en plats att testa nätvalen på, en arena som är mindre känslig än ett kommunalval eller riksdagsval. Universitetet är en sådan testarena.

- Kraschar ett kommunval, då är det besvärligt. Kraschar vårt val är det i och för sig ett par hundra tusen kronor i sjön, men världen går inte under, säger Markus Hällström.

Justitiedepartementet, KK-stiftelsen och kommunen skjuter till pengar till projektet. Efteråt ska allt utvärderas utifrån en mängd olika perspektiv.

- Det är läckert att få vara med och skapa lite historia, att få vara med och utveckla samhällsprocessen.

Markus Hällgren är övertygad om att den bättre tillgängligheten kommer att få upp siffrorna för kårvalet. Men han säger samtidigt att ett nätval inte ensamt kan lösa kårernas problem. Partierna måste bli mer professionella och tydliga.

- Att folk inte röstar beror mycket på att de inte är medvetna om vad partierna står för. De förstår inte vad en röst kan göra för skillnad.

- Och bara för att man får ett högre valdeltagande behöver det ju inte innebära att demokratin och människors engagemang har ökat. Men förhoppningsvis sätter det kåren på kartan och får folk att förstå vikten av utbildningsfrågor.


KÅRPOLITIKEN HAR FÖR LÅNGT PERSPEKTIV

Problemet med att få studenter att engagera sig i kårpolitiken är inte unikt för Umeå. Kårpolitikerna tycker att de gör ett viktigt arbete. Men perspektivet är långt: ofta är det först nästa kull av studenter som får glädje av dagens beslut. De flesta prioriterar nästa tenta framför kårengagemang.

- Information är nyckeln, säger Gunnar Johansson, vice ordförande i kårstyrelsen på Chalmers. Frågor som är relevanta måste lyftas upp, så att folk inser vikten av kårens arbete.

Som exempel på en relevant fråga berättar han om det nya kårhuset. För fem år sedan tyckte kåren att huset hade blivit slitet och behövde en ansiktslyftning för 100 miljoner kronor. Nu är nyrenoveringen klar inom ett par veckor. När det handlade om så mycket pengar, borde fler ha varit med och sagt sitt, resonerar han.

Mycket av problemet ligger i att man bara går fem år. Men Gunnar Johansson tycker att chalmerister engagerar sig trots att man inte alltid hinner se resultat.

På Chalmers röstar studenterna på olika valförbund, som kan liknas vid riksdagspartier. Men här har de namn som Kalle Anka Partiet, Cortégepartiet Grabbarna och Lindholmens Laddade Legater. Gunnar Johansson, är själv med i "Trähattarna", vars hjärtefråga är att folk ska umgås mer över sektionsgränserna.

Emma Wester-Johansson, vice ordförande för Teknologkåren i Luleå, tycker att kåren har åstadkommit mycket för studenterna i Luleå. I år har kåren knutit närmare kontakt med Luleå kommun med förhoppningen att få mer kultur till universitetsområdet, som ligger en bit utanför centrum. Studentbostäderna är en annan viktig fråga.

Johan Hjalmarson, ordförande för Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola, tror att ointresset delvis beror på att kårens arbete anses vara "ospännande".

- Det är inte alla som har problem med CSN eller som råkar ut för sexuella trakasserier, men det är ändå frågor som kåren tar hand om, säger han.

Arbetsmarknadsdagar, introduktionsverksamheten och medverkan i utbildningens utformning är områden där han tycker att kåren har gjort nytta.

Drivkraften för dem som Ny Teknik Student har pratat med har varit en vilja att förändra och påverka sin omvärld. Att lära sig hur en organisation och beslutsfattande fungerar, samtidigt som man lär känna människor på andra tekniska utbildningar, är ytterligare saker som lockat.

AV: KENNY STOLPE



MASSOR AV CHANSER ATT BYTA ÅSIKT

Webbplatsen där det går att rösta kommer att vara öppen från 27 april till 10 maj.

Alla studenter får ett personligt röstcertifikat, en sexsiffrig kod, skickat till sig på posten. Koden genereras utifrån personnumret och används tillsammans med ett lösenord, de tre sista siffrorna i personnumret, för att logga in på webbplatsen.

Tillsammans med certifikatet får varje student dessutom en kontrollkod, som bygger på certifikatet och lösenordet. Först sedan webbplatsen räknat fram samma kontrollkod och den som ska rösta bekräftat att denna kontrollkod stämmer, kan röstningen göras. Proceduren skyddar bland annat mot falska webbplatser - endast en webbplats med tillgång till samma krypteringsnyckel som genererat certifikatet kan skicka en korrekt kontrollkod tillbaka.

Väl inne i röstsystemet är det sedan bara att välja parti precis som vanligt. Rösterna är krypterade och hålls i systemet åtskilda från certifikaten. Det går att kontrollera att ett visst certifikat röstat, men inte på vad.

En av de stora skillnaderna när man röstar på nätet i stället för i vallokal, är att man kan rösta hur många gånger man vill. Det är den senast registrerade rösten som räknas, och när det kommer in en ny röst från samma certifikat knuffas den gamla bort. Samtidigt kan den här funktionen användas som "ångervecka" för den som vill ändra sig.

En röst i vallokal rankas högre än en nätröst som i sin tur rankas högre än en poströst. Genom att rösta i vallokal går det att blockera alla röster från sitt certifikat, om man misstänker att någon annan stulit det.

När vallokalerna stängt förstörs den fil som använts för att skapa certifikaten omedelbart, för att garantera anonymiteten. Därefter matas alla röster från posten och valurnorna in i systemet så att en rankning och utknuffning av röster kan göras. Tre personer låser sedan tillsammans upp krypteringarna och startar rösträkningen. Runt tio timmar tar det att få fram resultatet.

Hur säkert är systemet?

- Idiotsäkert. Det är testat i ett kommunval i USA och har genomgått hackertest. Ingen lyckades ta sig in i systemet, vare sig för att knäcka anonymiteten eller för att påverka valutgången, säger Markus Hällgren.