Av Kaianders Sempler 08-796 65 67

Ni har säkert sett dem, de exklusiva och dyra stereo- och teveapparaterna med den rena skulpturala designen som inte påminner om något annat i radiohandelns sortiment. I år fyller Bang & Olufsen 75 år. Tack vare den extrema satsningen på modern formgivning har firman överlevt så länge.

Svend Olufsen och Peter Bang 1932.

Historien om B&O börjar 1925, då de unga studiekamraterna Peter Bang och Svend Olufsen satte upp en verkstad i tornrummet på familjen Olufsens gods Quistrup utanför staden Struer vid Limfjorden på västra Jylland. Syftet var att bygga världens bästa radiomottagare. Men inte bara det, det skulle vara apparater som gick att koppla in direkt på elnätet.

Dåtidens rörbestyckade radioapparater använde sig av ackumulatorbatterier, något som var både krångligt och kostsamt eftersom ackumulatorerna ständigt måste laddas eller bytas. Bang & Olufsens första kommersiella produkt var därför en adapter som transformerade nätströmmen till lagom spänningar för anod- och glödström till radiomottagare. Detta retade upp batteritillverkaren Hellesens, som gick till motangrepp med varningar till allmänheten om hur farlig nätströmmen var. Tänk bara på den elektriska stolen!

1929 kom den första helt egenkonstruerade femrörsmottagaren från Bang och Olufsen, en elegant nätdriven pjäs i valnöt och intarsia och med en separat högtalarlåda. 1932 hade den byggts ut till en praktfull radiogrammofon med avancerad skivväxlare. Den kostade mer än en vanlig dansk årslön. Men danska kungahuset köpte i alla fall en.

B&Os logotype ritades 1932 på spekulation av tecknaren Henning Dahl Mikkelsen, sedermera berömd för sin ordlösa tecknade serie Ferd´nand. Han ville ha fem kronor för jobbet, men fick tio.

Verksamheten expanderade alltmer och tog snart upp större delen av familjen Olufsens gods. Det visade sig att högtalare var komponenter som lämnade mycket utrymme för innovationer. B&O satsade på utveckling av högtalarsystem för den nya ljudfilmen, och tillverkade snart utrustning både för inspelning och för biografbruk. En något bisarr biprodukt var högtalarbilen, en innovation som B&O ansåg skulle kunna ersätta kostsamma militärorkestrar vid parader.

När Danmark ockuperades av tyska trupper i april 1940 hade B&O för länge sedan vuxit ur lokalerna i godset i Quistrup och byggt sig en egen fabrik i Struer. Chefen för B&Os köpenhamnskontor, Duus Hansen, blev snart en av de ledande motståndsmännen i Danmark. För att hålla radiokontakt med England hade han konstruerat en portabel sändare som gick att bära med sig i en vanlig portfölj. Den kallades "Telefonbogen", eftersom den inte var större än en vanlig telefonkatalog.

Med tiden anade tyskarna hur det stod till. Natten till den 15 januari 1945, bara några månader före krigsslutet, sprängdes hela fabriken i Struer sönder och samman av en tysk styrka under Gestapos befäl.

Freden och Marshallhjälpen kom, och som en fågel Fenix reste sig B&O ur askan. Två år senare var produktionen åter i full gång. 1947 var man först i världen med en magnetisk trådinspelningsapparat. Och redan 1950 hade man sin första tevemottagare klar. Fast teveapparaterna såldes till en början bara i södra Jylland, där folk kunde se de tyska sändningarna.

I samband med en industriutställning 1954 avfyrade den kände danske arkitekten, filosofen och samhällsdebattören Poul Henningsen en svidande kritik mot utformningen av samtidens alltmer svulstiga radiomöbler:

"Det är en ren oförskämdhet mot folk som värdesätter moderna möbler att de ska tvingas köpa dessa monster för att kunna njuta av den kulturskatt som radion är", dundrade han.

B&O tog kritiken på allvar, men för säkerhets skull satsade man ändå på två hästar. Man beslutade att bygga alla sina produkter i två utföranden, en "arkitektmodell" i modern dansk formgivning och en konventionell.

Det var kostsamt, men man hade tagit ett första steg. Och det var tur, för tre år senare kom Romtraktaten, det dittills allvarligaste hotet mot firmans existens. Det danska medlemskapet i den gemensamma marknaden gynnade förvisso jordbruket, men det öppnade samtidigt den danska marknaden på vid gavel för de stora tyska radiotillverkarna. Nu var goda råd dyra om man inte skulle bli utkonkurrerad.

För att överleva bytte B&O strategi. I stället för att som tidigare lansera sig som "Det danska kvalitetsmärket" hårdsatsade man nu internationellt som "Kvalitetsmärket från Danmark". Linjerna skulle vara rena, lullullet skulle bort, apparaterna skulle vara lättskötta med ett minimum av detaljer.

På 1960-talet lanserades de "arkitektmodeller" som öppnade för B6Os berömda slogan "for den krets der diskuterer smag og kvalitet før prisen". Bilder ur Bang & Olufsens jubileumsbok, skriven av Jens Bang.

På den vägen har det sedan fortsatt. B&O har satsat hela sin överlevnad på att producera sofistikerade särpräglade produkter för en alltmer exklusiv kundkrets. Eller som det stod i reklamen redan 1969: "B&O - for den kreds der diskuterer smag og kvalitet før prisen."

Trots hårda rationaliseringar och skyhöga priser har B&O gång på gång varit nära fallrepet. Senast för ett par år sedan när Philips gick in med kapital. Under den luxuösa ytan består B&Os produkter till stor del numera av philipskomponenter. Men de exklusiva högtalarsystemen är fortfarande helt egna konstruktioner.

n