Varenda "pryl" i den fysiska världen kan få en egen hemsida på internet. Allt ifrån medicinburkar och videobandspelare till tidningsartiklar och musikstycken. De ska förses med koder som via läspennor länkar dem automatiskt till information via internet.

Flera svenska företag ligger i framkanten och utvecklar tekniken.

Den som läser Dagens Nyheter har under våren noterat att det finns streckkoder i anslutning till vissa artiklar och annonser.

700 av tidningens läsare har försetts med streckkodsläsare som kan dras över koderna i tidningen. Koderna överförs sedan till den egna datorn som då automatiskt kopplar upp sig till en hemsida på internet. Där finns länkar till fördjupad information och andra artiklar.

Streckkoderna i Dagens Nyheter är bara en test. Under hösten tas ett beslut om försöket ska permanentas.

- Vi vill öka interaktiviteten mellan papperstidningen och nättidningen, säger Leif Wydman på DN Analys.

Erfarenheten från DNs test är att tekniken fungerat bra men ännu inte är riktigt intrimmad.

Den teknik DN använder i sitt försök är utvecklad av det amerikanska företaget Jumptech.

- Vi övervägde även teknik från svenska företag. Men deras lösningar var inte riktigt färdigutvecklade, säger Leif Wydman.

Ett skäl till att använda streckkoder istället för vanliga länkar är att dessa blir mycket komplicerade när en tidningsartikel på en hemsida är hämtad från en databas.

Vissa länkar består av flera hundra tecken som kan se ut så här:

"...96+00%3A00am&to=12/31/96+23%3A59pm&maxitems=50&..."

En sådan länk är i praktiken omöjlig att knappa in via tangentbordet.

Det svenska företaget WebView AB i Sundsvall har utvecklat en teknik som liknar den som DN använder. Men istället för streckkoder används sifferkoder som trycks i anslutning till exempelvis en tidningsartikel. För att läsa in siffrorna används en mer generell läspenna som även kan användas till annat. Exempelvis för att läsa in kompletta boksidor som kan överföras till en dator.

- Jag tror att man hellre skaffar en läspenna som kan användas till annat än att bara läsa streckkoder, säger Svenåke Boström som utvecklat tekniken för WebView.

Det amerikanska företaget Digimarc har också satsat på en läsare som har ett bredare användningsområde än en streckkodsläsare. I Digimarcs system Mediabridge används en vanlig webbkamera som ansluts till datorn. Men Digimarc nyttjar vare sig streckkoder eller sifferkoder. Istället trycks en "osynlig" vattenstämpel i anslutning till den tidningsartikel eller annons som ska länkas till internet.

Nackdelen med Mediabridge är att man måste läsa tidningen i närheten av datorn och "visa upp" tidningssidan för kameran.

Digimark, Jumptech och WebView har främst utvecklat sina respektive metoder för att koppla tryckta medier till internet.

Svenska Connect Things i Stockholm har valt en lite annan inriktning. Företaget satsar främst på att länka fysiska föremål till produkternas respektive hemsidor på internet. Då används streckkoder som redan finns på dessa prylar.

När exempelvis videospelaren krånglar läser man av streckkoden på apparatens baksida och hoppas att tillverkaren lagt upp en webbsida med serviceinformation för videon.

Flera läkemedelsföretag har börjat använda tekniken från Connect Things och anpassat webbtjänster som nås via streckkoden på företagens medicinförpackningar.

Connect Things startade som ett utvecklingsprojekt inom Ericsson Medialab. Vid sidan av att bygga upp själva systemet har företaget också utvecklat en streckkodläsare som kopplas direkt till en mobiltelefon. Med den kan man exempelvis gå omkring på apoteket eller i en skivaffär och läsa av koder från pillerburkar och cd-skivor.

Mobiltelefonen ringer sedan upp en informationstjänst som automatiskt skickar tillbaka info till telefonens teckenfönster. Informationen kan också skickas som e-post till valfri dator.

Bar-Mail AB i Lund är ett annat företag som satsar på streckkoder för informationstjänster via mobiltelefon och handdatorer.

Inriktningen är främst fysiska produkter med befintliga streckkoder. Men planer finns för att anpassa tekniken till tryckta medier som tidningar.

Företaget har utvecklat en streckkodsläsare som ansluts till en mobiltelefon. En inläst kod skickas som SMS till en central server. Där länkas meddelandet vidare till den aktuella varans tillverkare som returnerar informationen till beställaren.

Det kan ske via SMS, e-post eller direkt till en skrivare.

- Alla apparater som har ett IP-nummer kan ta emot informationen, säger Johan Schlasberg som är vd på Bar-Mail AB.

Vid sidan av att länka föremål och tidningssidor till internet finns också en teknik som är anpassad till radioprogram.

Den är utvecklad av det amerikanska företaget Xenote.

När man hör en bra låt eller ett intressant reklaminslag på radion trycker man in en knapp på en liten manick som kan hängas i nyckelknippan. I manicken, döpt till iTag, lagras då tidskoder för respektive låt eller reklambudskap. iTag ansluts sedan till en dator där den aktuella radiostationens webbplats plockas fram. Tidsangivelserna från iTag letar sedan fram rätt radioinslag från stationens "körjournal" och plockar fram en informationssida som presenteras via webbläsaren.

I och med att tekniken att koppla fysiska föremål, tidningssidor och radioprogram till internet är helt ny finns inga etablerade standarder.

Företrädare för de företag som Ny Teknik pratat med ser det som ett problem. Med största sannolikhet finns det inte plats för ett flertal konkurrerande tekniska lösningar. Företagen satsar därför främst på att utveckla själva systemen. Då kan de som idag satsar på exempelvis sifferkod eller vattenmärke anpassa sina system till streckkod om det blir den tekniken som vinner.