Det har snart gått ett halvt sekel sedan transistorer ersatte elektronrören i radioapparater. Men när det gäller riktigt höga effekter, över 10 megawatt, är det fortfarande skrymmande och dyra elektronrör som gäller. Det vill Scandinova ändra på. Uppsalaföretaget hoppas på en miljardmarknad för sin pulsgenerator baserad på krafttransistorer i halvledarteknik.

Effektfullt. Vd Mikael Lindholm tar hjälp av en demonstra- tionsanläggning för att visa potentiella kunder att puls- generatorer utan elektronrör faktiskt kan ge höga effekter. Foto: Martin Cejie

- Våra pulsgeneratorer är mindre, billigare och mer tillförlitliga än den gamla rörtekniken, säger företagets vd Mikael Lindholm.

Pulsgeneratorer har en nyckelfunktion inom röntgen, cancerbehandling och partikelacceleratorer. De förser strålkällan med korta, väldefinierade likspänningspulser med hög effekt. Pulsgeneratorerna används även inom industrin för att ytbehandla, sterilisera eller genomlysa.

I dag baseras dessa pulsgeneratorer, eller modulatorer som de också kallas, på de gamla elektronrören, en teknik som har flera nackdelar. De tar stor plats och är dyra i såväl inköp som drift. Elektronrör är som glödlampor; de går sönder och måste bytas någon gång om året. Ett nytt elektronrör till en partikelaccelerator kan kosta 100 000-tals kronor. Dessutom kräver elektronrören dyra skyddskretsar och filter.

Svårt få kretsarna klara hög spänning
Det unika med Scandinovas pulsgenerator är att de utnyttjar en sorts krafttransistorer, så kallade IGBT. Sådana kretsar har funnits länge. Svårigheten är att få dem att klara höga spänningar och strömmar. Det krävs gedigen kunskap om hur strömmar och effekter rör sig i konstruktionen.

Scandinova har skrämt upp kraftelektroniken till effektnivåer, som tidigare bara elektronrör har klarat.

- Man kan inte bara lyfta ut elektronröret och stoppa in krafttransistorn. Vi har gjort om hela konstruktionen från grunden, säger Mikael Lindholm.

Tack vare den smartare, patenterade konstruktionen klarar sig Scandinovas pulsgeneratorer utan filter och skyddskretsar. Spänningspulserna får prydliga fyrkantsformer utan rippel, det vill säga oönskade växelspänningar som bildar krusningar på likströmmen. Pulsernas bredd och avståndet mellan pulserna kan dessutom enkelt varieras.

Scandinova avknoppades för tre år sedan från Scanditronix Medical. Mikael Lindholm hade då sedan mitten av 1990-talet drivit utvecklingen av IGBT-baserade pulsgeneratorer inom Scanditronix. Han knöt tidigt till sig amerikanen Walter Crewson och britten David Woodburn, som båda har lång erfarenhet av kraftelektronik. En första produkt levererades 1996 till cancerinstitutet NCC i Tokyo. Den används för strålbehandling av cancerpatienter än i dag, enligt Mikael Lindholm. 2001 var den tredje generationen av pulsgeneratorn nästan färdigutvecklad. Då ville Scanditronix belgiska ägare avsluta projektet.

- Min första tanke var: Näe nu går jag till Ericsson och bygger telefoner i stället, säger Mikael Lindholm.

Andreas Wikström tar pulsen på generatorn.

När den första chocken och besvikelsen hade lagt sig bestämde han sig för att fortsätta utvecklingen i egen regi tillsammans med kollegerna Andreas Wickström och Per Benkowski. Walter Crewson och David Woodburn, som blev delägare i företaget, finslipade tekniken som ligger bakom Scandinovas patent.

Nära att ge upp
Mikael Lindholm har ägnat mycket tid åt att säkra finansieringen. Han berättar länge om alla turer, om 50 riskkapitalister som segdrog besluten, om avtalsförhandlingar som sprack i sista stund. Vid några tillfällen var han nära att ge upp. När det såg som mörkast ut sköt Industrifonden till 4 miljoner i fjol. Industrifonden går normalt inte in som enda riskkapitalisten i ett bolag, men gjorde ett undantag för Scandinova.

- Vi ser tekniken som ett mycket spännande genombrott, och grundarna har ett exceptionellt entreprenörs-tänkande, säger Sven Röjwall på Industrifonden.

Företagets finansieringsbekymmer är ändå inte över. En nyemission om ytterligare 5 miljoner kronor pågår. Pengarna ska räcka tills bolaget uppnått positivt kassaflöde, vilket förhoppningsvis sker 2005. Om nyemissionen lyckas blir en av de första åtgärderna att anställa en säljare.

- Vi hinner inte bearbeta marknaden ordentligt nu, säger Mikael Lindholm.

Försäljningen har kommit igång
Försäljningen har ändå börjat ta fart under våren. Göteborgsföretaget Saligus beställde nyligen en pulsgenerator för att bygga en demonstrationsanläggning som pastöriserar juice med hjälp av pulserande elektriska fält. Amerikanska AS har beställt två pulsgeneratorer till ett avancerat röntgensystem. Tillsammans är ordrarna värda 1,8 miljoner. Scandinova har kontrakt med ytterligare fyra kunder. Det rör sig bland annat om förstudier som förhoppningsvis kan leda till beställningar. Maxlab i Lund har exempelvis beställt en förstudie inför det planerade bygget av Max4, en ny synkrotronanläggning som skulle kräva ett 20-tal pulsgeneratorer. Professor

Mikael Eriksson, ansvarig för strålforskningen vid Maxlab i Lund, menar att Scandinovas pulsgeneratorer verkar vara tekniskt ledande.
- Om Max4 blir verklighet så kommer vi att titta närmare på Scandinovas teknik. Vi överväger att överge konventionell teknik, alltså elektronrör, säger han.

Huruvida Max4 verkligen kommer att byggas är inte bestämt. Finansiering saknas.

En av Scandinovas största svårigheter är annars att övertyga kunderna om att pulsgeneratorer utan elektronrör faktiskt klarar höga effekter. Det är inte lätt för ett litet okänt företag att slå sig in med en ny teknik. Konkurrenterna är stora och starka.

Till sin hjälp har företaget två demonstationsanläggningar. Den ena finns i USA. Den andra i anrika Ekeby Bruk i Uppsalas utkanter. Företaget har kontor och labb

i en vacker gammal industribyggnad som tidigare huserat en tegelugn. Enligt Mikael Lindholm har ett antal potentiella kunder imponerats av tekniken, och ett nytt viktigt kontrakt slutförhandlas nu.

Nya lokaler på sikt
Om företaget får sin efterlängtade finansiering så behövs nya lokaler som rymmer produktion av större serier. Tillverkningen är relativt enkel; Scandinova tänker endast slutmontera och testa sina pulsgeneratorer. De olika beståndsdelarna i pulsgeneratorn tillverkas av underleverantörer.

En större utmaning är att fokusera på rätt marknad. Pulsgeneratorerna kan ju användas inom medicinteknik, industri, försvar och forskning. Strategin är att i förs-ta hand satsa på medicinteknik, som strålbehandling. Framöver hägrar olika industritillämpningar, där de största pengarna finns.