FoU-chefen Peter Nilsson och vd Fredrik Bruhn hos Ångström Aerospace Corporation, ett nyföretag vars rymdteknik kan sänka vikten på en satellit till en tiondel av vad den är i dag. Foto Malin Hoelstad

På förmiddagen i fredags försvarade Fredrik Bruhn, vd i satellitföretaget Ångström Aerospace Corporation, ÅAC, sin doktorsavhandling i rymdteknik vid Uppsala universitet.

På eftermiddagen skrev han under företagets genombrottsorder, värd 80 miljoner kronor.

Därmed kan ÅAC på allvar dra igång utvecklingsprojektet Microlink 1, en demonstrationssatellit som ska skjutas upp år 2009. Ett stort kliv för bolaget, som knoppades av från universitetet för bara ett halvt år sedan.

- Vi är sju personer i dag, men vi siktar på en kraftig tillväxtkurva nästa år när vi ska börja färdigställa Microlink 1, säger Fredrik Bruhn.

- Det rör sig om närmare 100 miljoner som det ska sättas sprätt på. Så vi behöver expandera mot kanske 40 personer.

I och med ordern blir också ÅAC delägare i ett nystartat kanadensiskt bolag, Caneus NPS, som samtidigt köper in sig i det svenska företaget. Målet för företagen är att tillsammans utveckla och serietillverka kommersiella satelliter och delsystem.

Miniatyriserat byggsätt är grunden

Grunden för ÅAC är det extremt miniatyriserade byggsätt för både mekaniska och elektroniska komponenter som utvecklats vid Ångströmlaboratoriets avdelning för rymdteknik, under ledning av professor Lars Stenmark.

Med ÅACs byggsätt monteras mikromekaniska komponenter, till exempel gyron, tillsammans med elektronikkretsarna på tunna bärarskivor av kisel. Skivorna travas på varandra som en tårta i flera lager och förbinds med utetsade ledningsmönster. Slutresultatet blir en tunn, platt modul, inte större än att den ryms i en handflata.

Lars Stenmark

- Lyckas vi övertyga vår omgivning, blir det ett tekniksprång som kommer att förändra branschen. Vi kommer att ramla ner från 500 till 50 kilo för att göra samma jobb, säger Lars Stenmark.

- Prislappen på satelliten blir ungefär den samma, men man sparar väldigt mycket i uppskjutningskostnader, i runda slängar 200 000 kronor per kilo.

Men besparingen kan bli ännu större. En övervakningssatellit byggd med den nya tekniken kommer bara att väga runt 25 kilo. Därmed kan det första steget i en trestegsraket ersättas av uppskjutning från hög höjd från ett jaktplan, till exempel ett ombyggt Viggenplan.

Hyr in sig i renrum

För sin prototyptillverkning hyr företaget in sig i renrummen vid Ångströmlaboratoriet och hos Chalmers. Men i framtiden ska den kanadensiska partnern stå för serietillverkningen, ÅACs roll blir i stället i huvudsak utveckling.

Enligt bedömare i branschen som Ny Teknik varit i kontakt med, ligger ÅAC mycket långt framme med sin teknik. Företagets teknikkunnande, med bakgrund i forskningen vid Ångströmlaboratoriet, beskrivs som mycket avancerat.

Ändå har företaget ett stort problem: tekniken är inte testad på allvar, ute i rymden. Det är därför företaget vill bygga satelliten Microlink 1, som ska innehålla sammanlagt 15 funktionsmoduler.

- I branschen litar man bara på det som flugit, och sättet att få det att flyga är att göra en sådan här demonstrator, säger Lars Stenmark.

I samarbetet bakom Microlink 1 ingår även det brittiska småsatellitföretaget Surrey Space Technology och den holländska forskningsorganisationen TNO. Projektet är ännu inte helt färdigfinansierat, och ÅAC förhandlar med flera intressenter.

Men att ÅAC är tidigt ute är också det som lockar andra att satsa på tekniken.

Redan i somras fick ÅAC ett utvecklingsuppdrag värt tio miljoner från svenska Rymdstyrelsen på tre moduler som bland annat ska ingå i Microlink 1. Dels ett massminne för satelliter, dels en kommunikationsradio samt en modul för att på magnetisk väg grovjustera riktningen och läget på en satellit.

Tar fram helikopter för övervakning

Men det finns också andra möjliga tillämpningar för ÅACs teknik. Användningsområden som, med Lars Stenmarks uttryck, är "masskritiska" även nere på jorden. Bland annat är företaget med i ett EU-projekt för att ta fram en 20 centimeter stor övervakningshelikopter.

- Vi miniatyriserar bränsleceller, navigationssystemet och även hela systemelektroniken. Vi vill hitta robotar som blir så billiga att det inte gör något om du förlorar dem, om du till exempel flyger in i en eldsvåda. Ta en väldigt billig plattform, mer eller mindre en leksakshelikopter, och utrusta den så att den blir autonom.

ÅAC och Caneus NPS hoppas skjuta upp sin första kommersiella satellit omkring år 2011 eller 2012. Den kommersiella marknaden för småsatelliter handlar framför allt om jordövervakning.

- Brasilien vill titta hur mycket regnskog som förstörs. Egypten vill veta vad Israel har för sig. Irak vill veta vad Iran har för sig, säger Fredrik Bruhn.

Det betyder också att all försäljning är omgärdad av restriktioner.

- Vi måste ha exporttillstånd från regeringen och FMV, precis som Saab. Vi lyder under samma regelverk, överallt dit Saab kan exportera kan vi exportera, säger Fredrik Bruhn.

Samtidigt kan ramarna för exportlagstiftningen komma att förändras av den politiska utvecklingen i världen. En annan utmaning för företaget är att klara av den mycket snabba expansionen, inklusive rekrytering av medarbetare med mycket specialiserad kompetens.