> Den stora utmaningen för spelutvecklarna Jonas Beckeman och David Skoglund är att träningsprogrammet inte får bli enformigt och tråkigt. Foto: Mats Andersson

Idén föddes hos hjärnforskaren Torkel Klingberg när han forskade på det amerikanska Stanforduniversitetet om barns arbetsminne. Allt fler rapporter pekade på en tydlig koppling mellan förmågan att hålla information i arbetsminnet och problem med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Arbetsminnet är det korttidsminne i hjärnan som vi använder för att komma ihåg saker under en kort tid, till exempel ett telefonnummer.

Tillbaka i Sverige fortsatte han sin forskning på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Torkel Klingberg och barnpsykologen Helena Westerberg började experimentera med sätt att träna upp arbetsminnet hos barn med diagnosen ADHD. Men de klumpiga träningsprogram de själva snickrade ihop var inte tillräckligt stimulerande. De tog därför kontakt med två spelutvecklare som arbetat med att bygga datorspel för barn.

Resultatet blev Robomemo, ett träningsprogram för hyperaktiva barn. Spelet bygger på enkla övningar, som att komma ihåg siffror och bokstäver i rätt ordning. Stegvis höjs svårighetsgraden under uppmuntrande tillrop från spelets robot.
- Vi forskare och spelutvecklarna träffas varje vecka. Det är en stor utmaning att hitta bra övningar som ligger på rätt nivå, men som inte blir tråkiga för barnen, säger Torkel Klingberg.

> Spelet är anpassat till barn mellan 7 och 14 år. Övningarna är i början enkla. Det gäller till exempel att komma ihåg ordningen på lampor som lyser eller ordningsföljden på bokstäver eller siffror.

I somras presenterades resultatet från den första kliniska studien där 15 barn med ADHD tränat med programmet under fem veckor. ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) kännetecknas bland annat av att barnen har problem med självkontroll och koncentration.

- Resultatet blev mycket bra. Genom att träna arbetsminnet förbättrades koncentrationsförmågan och problemlösningsförmågan. Barnen blev lugnare

> Med tiden ökas svårighetsgraden. Enligt Cogmeds undersökningar förbättras arbetsminnet när barnet tränat en halvtimma om dagen i fem veckor. För att effekten ska finnas kvar krävs dock att barnet tränar åtminstone var tredje månad efter behandlingen.

och effekten
av träningen smittade av sig även på sådant som de inte tränat och de fick lättare att hänga med i skolan.

Spelet ska ordineras av läkare
Företaget Cogmed bildades förra året. Karolinska Innovation har skjutit till pengar och i början av nästa år planerar Cogmed för testförsäljning av spelet Robomemo. Men det kommer inte att säljas i vanliga butiker. Spelet ska ordineras av läkare och träningen följas av en specialutbildad psykolog. Två psykologer har också knutits till utvecklingen.

- Spelet är bara en del av vår

> Alla data från träningen sparas och rapporteras över internet. En psykolog följer och analyserar träningen och håller kontakt med föräldrarna.

produkt. Till det hör ett övervaknings- och analyssystem. Föräldrarna rapporterar över internet hur barnen tränat. Dessa data sammanställs av en psykolog som övervakar träningen och som håller kontakt med föräldrarna om hur träningen går, säger Jonas Jendi.

För ett år sedan engagerades han som vd i Cogmed. Hans utmaning är nu att föra spelet från forskningslabbet och ut på marknaden.

Jonas Jendi uppskattar att det bara i Sverige finns 60 000 ADHD-barn. Men den stora marknaden är USA, där två miljoner barn har diagnosen.

> Belöningsspelet Roboracing väntar när träningen är avslutad.

Den medicinska behandling som erbjuds i dag är centralstimulerande läkemedel, som innehåller amfetamin i mycket låga doser. Behandlingen är omdiskuterad och ifrågasätts av många föräldrar. Samtidigt är det svårt att få hjälp. Sjukvårdens resurser räcker inte till.

Att erbjuda ett datorspel som behandling är också något helt nytt för sjukvården. Viss datorbaserad terapi finns visserligen för läs- och skrivsvårigheter och autism, men inte i den skala som Cogmed planerar för. Sjukvården i olika länder skiljer sig också åt. Det bli därför en stor utmaning att hitta sätt att sälja och ta betalt för spelen.

Jonas Jendi säger att Cogmed tänker söka partner för att sälja spelet och analysverktygen.
- I USA, där vi undersökt marknaden, skulle vi kunna samarbeta med läkemedelsbolag, vårdföretag eller med mindre specialiserade kliniker.

Dit är det en bit kvar. Just nu genomför Cogmed en andra och betydligt större klinisk studie där 52 ADHD-barn deltar. Resultatet ska bli klart till våren. Förhoppningen är att studien ytterligare ska stärka sambandet mellan träningen och en förbättrad koncentrationsförmåga.

Kanske för rehabilitering av stroke
I en annan studie undersöker Cogmed om en variant av spelet kan användas för rehabilitering av stroke-patienter.
- Vi vet också att arbetsminnet har central betydelse vid stress och utbrändhet som också skulle kunna behandlas med den här typen av träning, säger Jonas Jendi.

Cogmed har sökt ett patent på sättet att träna arbetsminnet. Enligt Jonas Jendi ska bolaget i första hand ägna sig åt att utveckla träningsmetoder för olika patientgrupper som sedan säljs på licens.

De kliniska prövningarna är en viktig, men samtidigt kostsam, del i utvecklingen.

Hittills har Cogmed tagit in drygt två miljoner i riskkapital. Under våren planeras för en större runda men liksom för många andra nystartade företag är det en utmaning att hitta villiga investerare.

Träningsspelet kan heller aldrig bli mer än en del i behandlingen av ADHD. Det krävs också ett stort engagemang från föräldrar och skola.